I slutet av 1000-talet inleddes de kristna korstågen mot Palestina. Jerusalem skulle återerövras från muslimerna och ställas under Västeuropeisk kontroll. Företagen blev blodiga och till en början gick det bra för de kristna riddarna. Efter några års strider utropades Kungariket Jerusalem eller Outremer som det också kallades. Denna stat, långt från den västkristna sfären, blev emellertid hårt ansatt från de olika muslimska härskarna som var etablerade i omgivningarna. Bristen på försvarande krigsfolk var ett problem från första början.

Det är i detta läge som den kanske mest omtalade av de medeltida riddarordnarna skapas, Tempelherrarna. Det var en kombination av det prekära läget och Jerusalems symboliska betydelse som möjliggjorde att denna paradoxala rörelse med stridande munkar kunde uppstå. Tempelherrarnas uppgift var alltså att försvara Det heliga landet och de var direkt underställda påven.

Tempelherrarna blev framgångsrika och detta inte bara på slagfälten utan genom donationer och skicklig förvaltning blev man också stora och mäktiga jordägare i både Mellanöstern och i Västeuropa.

Situationen för de kristna makthavarna i Palestina var emellertid ohållbar i det långa loppet och i april 1291 föll Akko som var det sista kristna fästet i Kungariket Jerusalem. Tempelherrarna fortsatte sin verksamhet från Cypern och propagerade för förnyade korståg från väst vilka aldrig blev verklighet. Slutet för riddarmunkarna kom ironiskt nog inte i strid med någon muslimsk sultan utan början till slutet startade med anklagelser, med stor sannolikhet falska, om kätteri av den franske, kristne kungen Filip IV.

Föreliggande bok om Tempelherrarna och korstågen ger en mycket god bild av hur institutionen kunde uppstå och skildrar dess utveckling och undergång på ett mycket bra sätt. Boken är lättläst och författaren verkar påläst och kunnig trots att han inte är historiker av facket. I litteraturförteckningen finns de flesta av de viktigaste verken om korstågen upptagna vilket man inte alltid är bortskämd i dylika publikationer. Det är också mycket bra att Paul lagt fokus på den egentliga historien och endast i slutkapitlen presenterar den mångfald av mytomspunna historier som vuxit fram om tempelherrarna under åren. Historien är spännande nog som den är!