<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Kristina Lugn &quot;Hej då, ha det så bra&quot;</title>
	<atom:link href="https://dagensbok.com/2003/08/04/kristina-lugn-hej-da-ha-det-sa-bra/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://dagensbok.com/2003/08/04/kristina-lugn-hej-da-ha-det-sa-bra/</link>
	<description>En ny bokrecension varje dag</description>
	<lastBuildDate>Sat, 18 Apr 2026 15:56:54 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6</generator>
	<item>
		<title>Av: Lugn, Beckett och Lundell</title>
		<link>https://dagensbok.com/2003/08/04/kristina-lugn-hej-da-ha-det-sa-bra/comment-page-1/#comment-1461</link>
		<dc:creator>Lugn, Beckett och Lundell</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 18 Apr 2005 18:32:47 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=1354#comment-1461</guid>
		<description><![CDATA[Jag tänker också på Samuel Beckett som fick motta Nobelpriset med motiveringen: &quot;för en diktning som i nya former för roman och drama ur nutidsmänniskans blottställdhet hämtar sin konstnärliga resning.&quot; Beröringspunkter Beckett-Lugn finns också i det här sättet att reducera uttrycket i sin diktning. Upptäckte att också att generationskamraten Ulf Lundell, som oftast kallats romantiker, på senare år låtit döden smyga sig in i sin diktning (i sångtexterna) samtidigt som texterna blivit avromantiserats. Någon diskbänksrealism a&#180;la Lugn sysslar inte Lundell med. För söker man efter frodiga berättelser, det myllrande livet och de levande karaktärsteckningarna så får man leta på annat håll. Ulf Lundell intresserar sig inte för människorna. Han intresserar sig för människans villkor. Det är ett bestående intryck som många av låtarna på &quot;En eld ikväll&quot; förmedlar. Lundell visar något som kunde vara fragment av tillvarons struktur ? men i en blixtbelysning som gör alla slutsatser osäkra. Sången &quot;Tanker&quot; är ett exempel. I &quot;Tanker&quot; målar Lundell upp ett nästan helt öde landskap, en slags nordisk motsvarighet till ökenlandskapet, där han placerar huvudpersonerna. Det är påfallande hur det yttre geografiska landskapets karaktär avspeglar sig i personernas inre själslandskap. Det inre och det yttre tycks hela tiden vara tätt förbundna med varandra. Vi möter två ensamma män, Liam och Balk, som är ute på den frusna fjärden och pilkar. De diskuterar kärlek utifrån matematiska termer, men någon lösning tycks de inte finna. &lt;br&gt; Så förs Durga in i historien. &quot;Dom kan känna hur isen skälver, vattnet väller upp ur deras hål&quot; Vem är hon som får isen att skälva under dem och vattnet att välla upp ur det där lilla hålet som de har borrat upp i isen ? Ja, förutom namnet på tankerfartyget som går i rännan så är Durga också namnet på en hinduistisk kvinnlig gudinna, Shivas hustru. Durga är sanskrit och en direktöversättning av namnet är &quot;oåtkomlig&quot;. Och i aktern på fartyget Durga står en kvinna och vinkar till dem. Liam och Balk blir ännu en gång påminda om kärlekens kraft och de blir ännu en gång påminda om avståndet mellan kvinna och man. De verkar inse att de aldrig kan nå varandra. Så Liam och Balk söker sig till fast mark igen, hugger sig varsin gran och går sen hem var och en till sitt. Kvar lämnas lyssnaren med sina frågor. Jag frågar mig: Ser människans villkor ut såhär ? Och har Liam och Balk försonats med de villkoren ? Är det överhuvudtaget möjligt ? &lt;br&gt; ]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Jag tänker också på Samuel Beckett som fick motta Nobelpriset med motiveringen: &amp;quot;för en diktning som i nya former för roman och drama ur nutidsmänniskans blottställdhet hämtar sin konstnärliga resning.&amp;quot; Beröringspunkter Beckett-Lugn finns också i det här sättet att reducera uttrycket i sin diktning. Upptäckte att också att generationskamraten Ulf Lundell, som oftast kallats romantiker, på senare år låtit döden smyga sig in i sin diktning (i sångtexterna) samtidigt som texterna blivit avromantiserats. Någon diskbänksrealism a&amp;#180;la Lugn sysslar inte Lundell med. För söker man efter frodiga berättelser, det myllrande livet och de levande karaktärsteckningarna så får man leta på annat håll. Ulf Lundell intresserar sig inte för människorna. Han intresserar sig för människans villkor. Det är ett bestående intryck som många av låtarna på &amp;quot;En eld ikväll&amp;quot; förmedlar. Lundell visar något som kunde vara fragment av tillvarons struktur ? men i en blixtbelysning som gör alla slutsatser osäkra. Sången &amp;quot;Tanker&amp;quot; är ett exempel. I &amp;quot;Tanker&amp;quot; målar Lundell upp ett nästan helt öde landskap, en slags nordisk motsvarighet till ökenlandskapet, där han placerar huvudpersonerna. Det är påfallande hur det yttre geografiska landskapets karaktär avspeglar sig i personernas inre själslandskap. Det inre och det yttre tycks hela tiden vara tätt förbundna med varandra. Vi möter två ensamma män, Liam och Balk, som är ute på den frusna fjärden och pilkar. De diskuterar kärlek utifrån matematiska termer, men någon lösning tycks de inte finna. <br /> Så förs Durga in i historien. &amp;quot;Dom kan känna hur isen skälver, vattnet väller upp ur deras hål&amp;quot; Vem är hon som får isen att skälva under dem och vattnet att välla upp ur det där lilla hålet som de har borrat upp i isen ? Ja, förutom namnet på tankerfartyget som går i rännan så är Durga också namnet på en hinduistisk kvinnlig gudinna, Shivas hustru. Durga är sanskrit och en direktöversättning av namnet är &amp;quot;oåtkomlig&amp;quot;. Och i aktern på fartyget Durga står en kvinna och vinkar till dem. Liam och Balk blir ännu en gång påminda om kärlekens kraft och de blir ännu en gång påminda om avståndet mellan kvinna och man. De verkar inse att de aldrig kan nå varandra. Så Liam och Balk söker sig till fast mark igen, hugger sig varsin gran och går sen hem var och en till sitt. Kvar lämnas lyssnaren med sina frågor. Jag frågar mig: Ser människans villkor ut såhär ? Och har Liam och Balk försonats med de villkoren ? Är det överhuvudtaget möjligt ?  </p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Per</title>
		<link>https://dagensbok.com/2003/08/04/kristina-lugn-hej-da-ha-det-sa-bra/comment-page-1/#comment-1460</link>
		<dc:creator>Per</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 18 Feb 2004 00:29:43 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=1354#comment-1460</guid>
		<description><![CDATA[Verkar vara en sjuhelvetes bra diktsamling och det bara klingar i eliots ekokammare av gammla svenska storheter och ramsor och annat den vill jag läsa &lt;br&gt; BRA rec.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Verkar vara en sjuhelvetes bra diktsamling och det bara klingar i eliots ekokammare av gammla svenska storheter och ramsor och annat den vill jag läsa <br /> BRA rec.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
