Utgiven | 2003 |
---|---|
ISBN | 9188879186 |
Sidor | 129 |
Att recensera en feministisk överlevnadsguide börjar med att man tar ett djupt andetag. För precis som Moa Elf Karlén och Johanna Palmström skriver i boken, så möter feminismen och dess svurna ofelbart motstånd. Och alltid måste man motivera varför man är feminist. Eller argumentera mot någon som förlöjligar feminismen.
Någon gör det du säger till något löjligt. Kanske förlöjligas hela din person. Jävla feminist. Feministhora. Manshatare. Flata. Som feminist, känner du igen dig?
Det är egentligen en rätt smart taktik. Att ta begreppet feminist som är så farligt och fylla det med något annat. Då är det istället vi som hamnar i försvarsposition och måste ägna all vår tid åt att förklara vad det egentligen är vi vill. Istället för att de som förlöjligar ska hamna i försvarsposition och motivera varför de inte tycker att det ska vara jämställt.
Det finns egentligen ingen anledning till att man ska behöva ta det där djupa andetaget. Det feminismen handlar om är ganska självklara grejer; ett jämställt samhälle där kvinnor och män inte värderas efter kön, utan efter åsikter, handlingar och prestationer, eller helt enkelt efter hur de är som personer. På alla plan dessutom: ekonomiskt, socialt, medialt och rättsligt. Och på alla platser: på skolan, arbetsplatsen, krogen och sporthallen. För att bara ta några exempel.
Feminismen handlar inte om att hata killar och män, utan att uppfatta och vilja förändra det system som värderar mäns handlingar och insatser högre än kvinnornas – endast på grund av kön.
Apropå andetag behöver de som inte håller med en respirator, för de är de hjärndöda.
Men det är fortfarande idag inte självklart. Och det är därför en feministisk överlevnadsguide behövs. Ta betalt! innehåller många intressanta och viktiga tankar och idéer. Men det finns det många andra feministiska teoriböcker som också gör. Här hittar man även konkreta förslag på hur man som feminist ska möta motståndet och tillsammans med andra kunna åstadkomma en förändring. Hur startar man en feministisk grupp i skolan? På arbetet? Hur löneförhandlar man? Vad svarar man om arbetsgivaren på anställningsintervjun frågar om man planerar att skaffa barn? Ska killar få vara med i en feministisk grupp? Varför inte?
Elf Karlén och Palmström har kontaktat experter på olika områden. Experter både i bemärkelsen forskare som på samhällsnivå studerar problemen och i bemärkelsen unga tjejer på skolor runt om i Sverige som möter motståndet i sin vardag och engagerat sig för att förändra sin situation. De diskuterar kring olika begrepp, ger sin syn på saken och förslag på hur man kan arbeta med olika lösningar. Även politiker som Thomas Bodström, Mona Sahlin och Gudrun Schyman frågas ut.
Viktigt för att förstå vad feminismen kämpar för är att uppmärksamma maktperspektivet. Författarna konstaterar att makt är en relation och att någon måste förlora. Det går inte att uppfinna mer klassrumstid, och inte heller mer pengar till löner. För att en grupp ska få det bättre, mer jämställt, måste en annan grupp förlora lite. Det är enkel logik, men naturligtvis skrämmande för den grupp som måste lämna ifrån sig en bit av kakan. I boken illustreras maktrelationen med en fyrkant. "Fyrkanten, konflikten och makten. Det är feminismen" skriver Elf Karlén och Palmström.
Här finns inget ursäktande för att man trampar någon på tårna, men det handlar heller inte om ett uppiskande av aggressioner. Alla har stött på konflikterna och problemen och här ges efterlängtade förslag till åtgärder. Ämnet är på allvar, på riktigt, och förtjänar att behandlas därefter. Här varvas "solskenshistorier" med – ännu – olösta problem.
Flera genusforskare och -doktorander ges utrymme att diskutera. Forskaren Maud Eduards talar bl.a. om mäns våld mot kvinnor. Hon ser det som den viktigaste frågan just nu inom den feministiska rörelsen. Hon säger att "mäns våld mot kvinnor är den mest kännbara nedvärderingen av kvinnor". Våldet mot kvinnor skapar samhällen där kvinnor är rädda, vilket begränsar deras frihet och möjlighet att förändra sina villkor. Maud Eduards sätter fingret på den springande punkten: "Våldet avslöjar också – i all sin nakenhet – föreställningen om mäns rätt att ha tillgång till kvinnor".
Hur kvinnors rädsla för våld hanteras i vårt eget land ger doktoranden Katharina Tollin ett exempel på. Hon berättar om ett parkeringshus i Umeå, som man målade i ljusa färger och satte in mer belysning i, för att man förstått att kvinnor var rädda i parkeringshusmiljön. "Det är bra att försöka förbättra kvinnors livsvillkor, men vad betyder det?" frågar Tollin, och fortsätter. "I Umeå tog man kvinnors rädsla på allvar, men kvinnor är ju rädda för att det finns ett hot mot dem, inte för att det är mörkt. Ofta är lösningarna mer plåster än medicin. Plåster vill man ha för annars blöder man, men vilket problem är det man löser?"
I Ta betalt! finns även tips om argumentation i verbala situationer:
Brölkille: Kvinnor har alltid varit hemma med barnen istället för att jobba. Det är det naturliga.
Du: Det är väl inte riktigt sant. Textilindustrin, väverierna, tegelbärning, mjölkning, jordbruk. Kvinnor har inte varit hemma förrän på 1950-talet.Brölkille: Man kan inte tvinga män att vara hemma med sina barn.
Du: Varför ska man tvinga kvinnor? Det är ju lika mycket männens barn! Älskar de inte sina barn, eller?
Någon kanske tycker att konversationen är orealistisk, men tyvärr är inte brölkillarna utdöda än på länge.
Därför är den här boken viktig. Därför ska du läsa den. Därför ska du fundera över vad du kan bidra med för att göra Sverige till ett mer jämställt land. För "anledningen till att Sverige kan fortsätta kallas världens mest jämställda land är att konkurrensen är usel".
Du kommer att möta motstånd. Du kommer att få välja mellan kompromiss eller konfrontation. Alla kommer inte att tycka om dig. Men du kommer heller inte att tycka om alla.
Vi måste inte vara överens. Om någon inte lyssnar på oss, varför ska vi då lyssna på honom eller henne? Om någon kallar oss hora, varför ska vi då försöka förstå vad det beror på? Säg istället att han kommer att få runka ensam i all evighet. Slå inte ned blicken.
Hörde du det! Slå inte ned blicken.
Publicerad: 2003-05-14 00:00 / Uppdaterad: 2011-03-31 09:33
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).