dagensbok.com
|
Några årtal i norrländsk litteraturhistoriaNär vi i inledningstexten skriver att den norrländska litteraturen "på lite drygt hundra år vuxit fram ur ingenting" är det en sanning med modifikation. Givetvis fanns det en viss norrländsk litteratur även före 1900. I den här kronologin lyfter vi fram några viktiga verk och författare som varit verksamma i eller skrivit om Norrland både före och efter år 1900.
1689: Eric Wennæsius, skolad man från Gävle och skrivare på Antikvitetskollegiet framträder med sonettsamlingen "Etthundrade klingdichter". sent 1600-tal: Tornedalens äldste kände skald, Antti Keksi, skriver "Keksis kväde om islossningen i Torneälven år 1677", avfattad på finsk kalevalameter. 1732: Carl von Linné företar sin berömda lapplandsresa, "Iter Lapponicum", en dagbok som publiceras först på 1800-talet. 1834: Skalden Frans Michael Franzén, känd för sin andliga lyrik, kommer till Härnösand som biskop. Att en känd författare flyttar till Norrland fungerar lokalt stimulerande. 1841: Kyrkoherden i Umeå landsförsamling, A.A. Grafström, ger ut "Sånger från Norrland". 1857-61: Daniel Åslund, Sundsvall, ger ut "Taflor och berättelser från Norrland", banbrytande genom sin vardagliga stil. 1872: Härnösandsfödde trubaduren Elias Sehlstedt blickar ut över sågverken vid Alnön och skaldar "Och såg vid såg jag såg, hvarthelst jag såg!" 1876: Samen Anders Thomasson Fjellner, kyrkoherde i Sorsele, ger ut verseposet "Solens söner", som bygger på muntlig samisk tradition. 1880-tal: Alfhild Agrell från Härnösand framträder som en av det moderna genombrottets mest tongivande kvinnor. 1897: Postumt utges ångermanlänningen Pelle Molins "Ådalens poesi", en novellsamling som brukar få äran av att på allvar ha introducerat Norrland i litteraturen. 1906: Olof Högberg ger ut den voluminösa "Den stora vreden", som handlar om den systematiska utsugningen av Norrland och blandar historia med saga, dokument med gestaltning. 1890-1910-tal: Fler och fler "indignerade" författare träder fram och skriver i realistisk stil om industrialisering, skogsexploatering och hårda arbetarvillkor: Jonas Stadling, Elf Norrbo, Martin Koch, Karl Östman, Gustav Hedenvind-Eriksson m.fl. Även mer konservativa författare märks, såsom Per Hallström.
1937: Bernhard Nordhs "I Marsfjällets skugga", om nybyggarliv i de lapska fjälltrakterna. 1938: Thorsten Jonsson, sedermera framstående "hårdkokt" novellist, ger ut "Stor-Norrland och litteraturen" om kopplingen socioekonomiska förhållanden - litteratur. 1939: Helmer Grundströms "Detta är mitt land", banbrytande diktsamling med motiv från Svanabyn, Dorotea. 1943: Lars Ahlin debuterar med "Tåbb med manifestet". 1946: Stina Aronssons "Hitom himlen". 1953: Sara Lidman debuterar med "Tjärdalen". 1956: Kurt Salomonsons "Grottorna". 1950-tal: Per Olof Sundman flyttar till Jämtland, öppnar pensionat och ger ut romaner och novellsamlingar som utspelar sig i gränstrakterna mellan Sverige och Norge. 1974: Eyvind Johnson tilldelas Nobelpriset i litteratur "för en i länder och tider vittskådande berättarkonst i frihetens tjänst". 1977: Första delen i Sara Lidmans romansvit om Jernbanan, "Din tjänare hör". 1979: Per Olov Enquists "Musikanternas uttåg". 1982: Torgny Lindgrens "Ormens väg på hälleberget". 1988: Kerstin Ekmans "Rövarna i Skuleskogen". 1992: Nikanor Teratologens "Äldreomsorgen i Övre Kågedalen".
1997: Elisabeth Rynells "Hohaj". 2001: Mikael Niemis "Populärmusik från Vittula". 2004: Anita Salomonssons "Armade cykel". |
|||||||||
| ||
