Jag minns att morfar kunde titta ut på himlen en solig sommardag och konstatera att ”nu måste bönderna få in höet”. Morfar bodde i hyreslägenhet i tätort och hade jobbat som buss- och lastbilschaufför, men han mindes sin uppväxt i jordbruksbygden utanför Hultsfred. Böndernas förutsättningar framstod i klar dager för honom. Det gjorde de även […][...]

Litteraturhistorikern och professor emeritus Per Rydén ger oss i sin biografi inblick i ett liv med läsning, forskning och journalistik i fokus. Rydén har levt hela sitt liv med litteratur och diskussioner runt detsamma. I boken elaborerar han runt sin litterära resa, vilka författare som påverkat hans liv och hur hans karriär utvecklats. En känsla av att […][...]

Namnen på de fyra rejäla pjäserna hämtade ur den svensk litteraturhistorien avslöjar vad vi har i handen – en ask innehållandes motgång, kamp, brist, utanförskap, smuts och orättvisa. Ingångarna är lite olika och perspektiven skilda, men alla fyra noveller viker inte av från den utsattes väg. Berättelserna utspelas inte i vår samtid, men som det […][...]

Det är svårt att komma ifrån Vilhelm Moberg. Det behöver man nog inte bo mitt i småländskt Mobergland för att känna. Hans litterära utvandrare, med nybyggarna Karl Oskar och Kristina i spetsen, utgör ett levande inslag i såväl migrationsdebatt som kanonförslag. De finns, väl förankrade, i vårt kollektiva minne. Hans politiska skrifter citeras fortfarande, såväl […][...]

Året är 1891, och vi stiftar i den här boken snabbt bekantskap med Arvid och Anna, ett ungt par i armodets Stockholm. Lockade med löften om gratis resa över Atlanten, och försörjning under ett par månader, bestämmer de sig för att migrera till Brasilien med förhoppningen om att de där kommer att få en bit […][...]

Mellan ca 1850 och 1920 utvandrade mer än en miljon svenskar till USA. Från svält och fattigdom, eller till ett bättre liv, eller bara för att följa efter familjen. Vi har ju vår bild klar av hur det gick till, vi har läst eller sett Mobergs eller Troells eller Björnåbennys version av Utvandrarna, den starke […][...]

Säg ”Amerikaemigrationen” och de flesta svenskar tänker förmodligen på Vilhelm Mobergs Karl Oskar och Kristina, på bönder som lämnade den karga svenska jorden och en förtryckande överhet för att få räta på ryggen och spana ut över nybrutna, fruktbara åkrar i Mellanvästerns svenskbygder. De fanns naturligtvis också, men framåt slutet av 1800-talet var det inte […][...]

Fyra midsommaraftnar. Fyra spelemän med döden flåsande i nacken. Fyra nedslag i historien: vid 1900-talets början, i det tidiga 1700-talets pestepidemi, i mitten av 1500-talet och under bronsåldern. Skilda livsöden, men teman som går igen. Livet och kärleken, lusten, den ständigt närvarande döden, och så platsen, nära källan, där ungdomarna dansar i romanens första midsommarscen. […][...]

När jag var liten skulle vi rädda regnskogen. Det är ju i och för sig viktigt, fast jag vet inte vad som hände med alla de där ”fotbollsplanerna” – regnskogen mättes alltid i barnvänliga fotbollsplaner – som köptes upp av småskolebarn. Den svenska skogen var det i alla fall ingen som pratade om. Däremot tror […][...]

2009 blev en ny kulturutredning klar. I samband med det skickade Helsingborgs Dagblad ut en enkät till riksdag och regering om deras ”kulturella livsbagage”, som sedan publicerades och analyserades i tidningen. I den här boken har själva enkätsvaren samlats (av någon anledning inte det andra materialet) och frågorna våra folkvalda har besvarat är följande: Vad […][...]