Det är nog riktigt att påstå att jag vuxit upp nära Birger Furugård. Naturligtvis inte nära i någon själslig eller känslomässig mening, men i en fysisk. Distriktsveterinärens, nazistens, fanatikerns och den forne riksledarens sista viloplats ligger nämligen bara några hundra meter från mitt barndomshem. Knä om knä med sin minst lika antisemitiska broder Sigurd vilar […][...]

Helén Wighs debutroman Järnmärkt utspelar sig år 1858 på Värmlands gruvfält, i det lilla samhället Persberg. Carl återvänder till sin barndoms trakter i sökandet efter svaret på gåtan om vad som egentligen hände med hans mor. Själv har han bara har fragmentariska minnen kvar, minnen som inte stämmer överens med den officiella berättelsen att hon […][...]

Det är snart hundra år sedan Mårbacka publicerades för första gången. Tillsammans med de efterföljande böckerna Ett barns memoarer och Dagbok utgör den en självbiografisk svit som är lika mycket ett ode till den gård där Selma Lagerlöf växte upp – och sedan köpte själv – som ett utsnitt ur en tid och ur ett liv. […][...]

I år 2020 är gissningsvis fler människor ensamma på julafton. Pandemitider råder och medborgare i Sverige rekommenderas att inte träffa för många personer under julfirandet. I ett ensamhushåll är ofta TV:n ett uppskattat sällskap, särskilt om julvärden i SVT förmedlar trivsel och värme. I år heter julvärden Lars Lerin. Många känner honom som akvarellkonstnär men […][...]

Det var Gustav Vasas söners idé från första början. Sverige, som farsan deras hade börjat sätta ihop till ett land, hade hela landsändar fulla med skog och malm och inget folk, och borta i rikets östra halva fanns en massa finnar som visste hur man levde i skogen. Alltså såg man i slutet av 1500-talet […][...]

Om man jobbar på ett bibliotek, som jag numera gör, så ägnar man en hel del tid åt hur böcker ska sorteras. När en låntagare kommer och frågar efter en bok så vill man ju veta var bland alla tusentals böcker just den håller hus. Det får man inte bestämma själv, som man gör hemma, […][...]

Filmen Bestiaire av Denis Côté från 2012 skildrar blickar mellan djur och människor. Det är, trots sin totala avsaknad av repliker, en drabbande dokumentär med långa, ibland meditativa tagningar av scener som framförallt filmats i en djurpark i Kanada. Tittaren hinner reflektera många gånger över mänsklighetens förhållande till de andra djuren. När Djuröga hamnar i […][...]

Detta är en kärleksbok. Engström mötte Wallard. Nu har de gjort en bok för att berätta för världen om sin förälskelse och kärlek. De fotograferar varandra. De onanerar och knullar inför kameran. Och så en bild på cigaretten efteråt. Men den bild som ändå är den mest intima, i denna värld där nakenheten sköljer över […][...]