Det började med att familjen äntligen hittade sin drömtomt. ”Här ska vi leva, här ska vi bo. Här ska vi bygga vårt hus!” ropade pappan. Barnen applåderade. ”Men först”, sa mamman, ”så måste vi riva det här gamla rucklet. Och de här stora träden måste vi också ta ner, så vi har något att bygga […][...]

En fysisk känsla fyller texterna i boken Tillstånd som gavs ut i början av år 2020. Årstiderna växlar. Det är ömsom lätt att ta sig fram i skogen, ömsom snårigt. Kläder blir blöta av regnet. Omöjliga är stockarna som ska baxas upp i klyvningsmaskinen. De är knotiga och fastnar som om de har en egen […][...]

I ett av de hus jag växte upp i fanns det alldeles i anslutning till tomten något jag kallade Döda skogen. Gården, som hette Freden, arrenderades från släkten Alströmer, ägare av mark och gårdar i Östad Säteri en bit utanför Alingsås. Jonas Alströmer är släktets urfader och adlades under det namnet. Han föddes i slutet […][...]

Hos Kerstin Ekman är steget mellan vandringar och skrivande kort. Hon har en likasinnad i Rebecca Solnit, som på samma sätt i sin bok Wanderlust knyter ihop promenader, tänkande och skrivande. Utgångspunkten för Ekmans senaste bok Gubbas hage är året 1998, när hon och maken byggde sig ett nytt hem i Roslagen där en bit […][...]