”…och nu jävlar!” börjar boken, precis som Bo Åkerström utbrister innan det yxiga gitarrsolot i Torssons genombrotts-(och i ärlighetens namn enda)-hit ”Det spelades bättre boll”. Självklart gör den det. En bok om ett kultfenomen måste ju redan från början slå fast att författaren är en av gänget. Här ska inte vankas några överraskningar eller alltför […][...]