Även om den kontrafaktiska (alternativhistoriska) litteraturen kanske inte satt ett oerhört stort avtryck på litteraturhistorien så har den åtminstone visat sig tämligen livaktig. Ett alldeles utmärkt bidrag till genren är till exempel Tony Samuelssons Kafkapaviljongen som kom för två år sedan. Den alternativa historiska vändpunkt vars efterspel skildrades i den romanen var att Nazi-Tyskland och […][...]

Året är 1947. Sverige är en lydstat till det i kriget segerrika nazistiska Tyskland (numera kallat Germania) som lagt under sig större delen av Östeuropa och Ryssland. Sex radikala och frisinnade författare sitter internerade i den så kallade Kafkapaviljongen på Långholmen i Stockholm. Deras uppdrag är att mot löfte om frigivning skriva litterärt fullödiga bekännelser. […][...]

När Lukas Moodysson 2001 gav ut Mellan sexton och tjugosex blev jag förvånad över tilltaget att skriva om sina gamla dikter och ge ut dem i en samlingsvolym. Jag har ändrat och skrivit om lite grann här och där, i de flesta fall marginellt, men i en del fall ganska mycket. Ett verk är väl […][...]

1976 är Sverige ett land av ordning och välstånd där medborgarna åtnjuter en högre materiell levnadsstandard än de någonsin tidigare gjort. De svåra åren ligger bakom oss och en ny riksdagsbyggnad har precis blivit invigd. Och för allt detta bör vi väl förstås tacka det 40-åriga socialdemokratiska styret och folkhemsbyggets främste arkitekt Tage Erlander? Nja, […][...]

I Italo Calvinos Om en vinternatt en resande stöter huvudpersonen i sin jakt på berättelsens fortsättning på personer och myndigheter som med olika metoder sysslar med censur av böcker. I en scen ställer en generaldirektör för censurmyndigheten den retoriska frågan Vilken faktor tillåter en att bättre urskilja de nationer där litteraturen äger ett verkligt anseende, […][...]

För ett par år sedan kom äntligen en handbok i svensk arbetarlitteraturs historia: Lars Furulands och Johan Svedjedals Svensk arbetarlitteratur. Nästan samtidigt kom Tony Samuelssons mer essäartade Arbetarklassens bästa partytricks. Trots det gemensamma temat är Samuelssons bok något helt är annat än Furulands och Svedjedals tegelsten. Som handbok vore den tämligen förfelad, men som inspirationsbok […][...]

Tröst och skuld är återkommande ord i Tony Samuelsson roman En grind av mörker och Stig Dagerman är följdriktigt ett av bokens många teman. Två män i berättelsen spekulerar över varför Dagerman fick en sådan skrivkramp och varför han tog sitt liv. En grind av mörker är en relationsroman och en samhällskritisk samtidsskildring. Men den […][...]