…Puh. Det känns som om jag sprungit världens argaste nattmara och älskat varje svidande steg. När jag hör att Marlon James själv kallat detta ”en afrikansk Game of Thrones” vill jag tro att det är en ironisk blinkning åt förlagets marknadsavdelning. Inte för att dissa GRRM, och om det får fler att läsa den så […][...]