I år åkte jag till min första bokmässa sedan 2019. Under pandemin valde jag att bevaka mässan från andra städer för att få lite flärd och flykt. 2020 satt jag på ett hotell i Örebro och följde seminarierna via länk och 2021 befann jag mig i Linköping när jag förkovrade mig i böckernas värld. Förra […][...]

En kompis till mig gick precis i mål med en kickstarterinsamling för sitt datorspel om vad som händer med livet när en pappa kört ihjäl sitt barn av misstag. Hur ser den depressionen ut, hur handskas en människa med en sån sak? Samma typ av frågor som en får under läsningen av Stig Dagermans Att […][...]

Henry E. Smith försvinner ur atlantkabelns historia, men återvänder tillfälligt som vansinnig och förlorad. Havsdjupet har talat till honom. Någonting i det outforskade mörkret har telegraferat. Efter att Smith under en längre tid inte synts till tar sig hans hyresvärd i hans lilla rum i New Yorks hamnkvarter och återfinner där tusentals sidor med uppteckningar […][...]

Döden. Ett av vår tids få kvarvarande tabun, undangömd på institutioner medan vi lägger allt mer pengar, tid och energi på drömmen om evig ungdom. Eller: Döden. En evig fascination mer exploaterad i närgångna medier än någonsin förr. Kan den rentav vara både och? Att vi avskärmar oss alltmer från döden och döendet – precis […][...]

Jag åkte buss idag. Mellan Nairobi och Voi. Att färdas med buss är det smidigaste sättet att ta sig fram på här. I min okunskap trodde jag ett tag att tåget var ett fullgott substitut, till och med bättre, mer miljövänligt, snabbare. Men jag fick snart lära mig att Kenyas järnväg väljer endast den som […][...]

Vad gäller Ragna Esséns översättning av Bertina Henrichs genombrottsroman Schackspelerskan reagerar jag på titeln. Den är visserligen densamma på franska (La Joueuse d’échecs), som i den svenska översättningen. Men medan författaren använder det franska språket som ju skiljer manliga och kvinnliga schackspelare åt, väljer den svenska översättaren att översätta titeln till en benämning som inte […][...]

Att Stig Dagerman uppehåller sig vid lidande är väl praxis, men som reportagebok blir Tysk höst ändå ett undantag i produktionen. Hösten 1946 skickades den löftesrika 23-åringen till det sönderkrigade Tyskland för att skriva artiklar åt Expressen. Till skillnad från andra korrespondenter skulle Dagerman slippa att vara beroende av ockupationsmakterna under sina uppdrag. Han kunde […][...]

Anders Johansson är en av landets skarpaste litteraturvetare. I sin senaste bok Nonfiction (2008) skrev han en ruskigt smart essäistik om allt från stilen i porrnovellen till Gilles Deleuzes teorier om språkets ”stammande”. Med en språklig elegans i klass med Horace Engdahl och en förmåga att vrida resonemangen ett varv till gjorde han läsaren i […][...]

Stig Dagerman är på nytt aktuell på svenska och utländska förlag. På Norstedts förlag har nu i mars Tysk höst utkommit med ett förord skrivet av Elfriede Jelinek och Bränt barn med ett förord skrivet av Per Olov Enquist. I september utkommer Ormen på nytt, till vilken Siri Hustvedt ska skriva förordet. Förordet till romanen […][...]

I år är året som det svenska kulturarvet digitaliseras – i alla fall om man ska tro ett nytt projekt initierat av Författarförbundet, Förläggareföreningen och Kungliga biblioteket. Det stora projektet ska publicera verk som inte längre går att köpa i tryckt eller digital form – hur nu det är ett konstant kriterium? – och inleds […][...]