Jag önskar att de amerikaner som på tv frågar ”Why do they hate us?” med gråten i halsen fick läsa den här boken. Så skulle de förstå vilka värderingar som får alla européer att åtminstone någon gång utbrista ”sjukt” och syfta på USA. Som att dödsstraff kan vara ok men inte aborter. Eller att det är en rättighet att äga skjutvapen men förkastligt att lära ut evolutionsteori i skolan. Den gråtande amerikanen skulle inse att om vi européer – som trots allt slukar amerikansk kultur – är skeptiska så är det inte konstigt att Usama vill spränga hans kontinent i luften.

Jag önskar att alla moderater fick läsa den här boken. Så skulle de förstå att det inte går att sänka skatten hur mycket som helst bara för att den är låg i USA. Det finns 15 miljoner fattiga där som inte har mat för dagen, men lite mat får de tack vare soppkök drivna av frivilliga medborgare. Idag arbetar 44 % av amerikanerna frivilligt för att hjälpa barn, gamla eller fattiga på något vis. Finns den sortens medmänsklighet i Sverige kanske? Här vill ju folk knappt hjälpa och vårda andra mot betalning. Därför behöver vi vårt välfärdssystem. När de läst färdigt skulle kanske moderaterna istället vilja apa efter de amerikanska skattereglerna för välgörenhet och bidrag – alla bidrag är fullt avdragsgilla.

Jag önskar att alla USA-anhängare som tycker det är fel att generalisera fick läsa den här boken. Så skulle de se att det faktiskt finns gemensamma värderingar som håller ihop landet. Som patriotism och individualism och framgångsdyrkan. Eller gudstro och fotboll som spelas med händerna. USA-anhängarna skulle förstå att kommentaren ”det finns alla sorter” är lika relevant som ”jag tycker om jordgubbar”.

Jag önskar att pojkarna och flickorna i Ung Vänster fick läsa den här boken. Så skulle de förstå att det inte finns någon andledning att ogilla eller kalla amerikaner dumma. De hatar också sina politiker. De hatar dem så mycket att de inte ens ids rösta. Presidenten får visserligen folkets stöd så fort han startar krig men det är mest utav sympati för de stridande och deras familjer. Insikten att alla länder med statusen supermakt skulle använda sig av sin militära styrka, i tid och otid, skulle kanske också träffa pojkarna och flickorna.

Jag önskar att Staffan Ekendahl lärde sig att det finns vita ghetton också. Dessutom borde han trots sin svenskhet veta att svenskar inte alls är särskilt snabba att förlåta en syndare och att amerikanernas villighet att erkänna polisvåldets existens inte betyder att det är mer utbrett i USA än i Sverige. Hade han tagit reda på lite om Eminems bakgrund och släppt sin egen patriotism innan han skrev boken skulle den blivit perfekt.

Similar Posts:

• Fakta istället för syndabockar
• Terrordåden i USA – vems är felet?
• En rak vänster mot Bush
• The statue of bigotry
• Hemmafrun som dödade jämställdheten