Jag vet, julromaner spelar i en egen feelgood-liga med en egen måttstock. Men när det gäller En sagolik jul tror jag inte att man kan älska hästar, jul och snöfall så mycket att det går att bortse från både logiska luckor och ett händelseförlopp som är mer än lovligt förutsägbart. Och ja, den här texten […][...]