Från ”In.”/”Ut.”/”Dör.” till ingående beskrivningar av scenografi, historisk bakgrund eller känslomässiga stämningar. Från staplande av fakta till poetiska omskrivningar eller privata vinkar till originalskådespelare. Variationen på metatexter – allt det i ett drama som inte är just repliker – är näst intill oändlig. Så nog borde det finnas en hel del att säga om dessa […][...]