Svensk senmedeltid är märkligt suddig. Snåriga konflikter, ledare med oklara mandat som kommer och går, en märklig union med Danmark, det vill säga ”fienden”. I och med Gustav Vasa tar det gamla slut, renässansen och reformationen börjar och allt framstår i klarare dager. Historikern Lars Ericson Wolkes biografi om Sten Sture den yngre ger en […][...]

I salen på lokalbiblioteket står ett bord med böcker som anknyter till valet i september 2022. De har skrivits av både kända och mindre kända representanter för svensk offentlighet. En av böckerna har inskaffats i flera exemplar, vilket får mig att greppa den för att skumläsa lite grann. När jag läser förordets första sida känner […][...]

I min gröna ungdom var jag en kortare period aktiv som flyglotta. Det innebar att man satt uppflugen i särskilda luftbevakningstorn (snarlika ornitologernas) och förväntades identifiera och nedteckna de flygplansmodeller, som förhoppningsvis kom i ens synfält. Eftersom det mestadels rörde sig om propellerplan antar jag att uppgiften var tämligen identisk med den som flyglottor utförde […][...]

Binas historia börjar för 125 miljoner år sedan när en stekel för första gången valde bort animalisk föda och började mata sina ungar med pollen. Binas hemliga liv är en populärvetenskaplig skildring där författaren själv tar plats i historien. Thor Hanson tar oss med på en resa genom binas historia, en otroligt nördig resa, med […][...]

Poetry is that which is worth translating. Så inleds Eliot Weinbergers essä om översättningens konst, som närläser 19 olika versioner av samma dikt av den kinesiska poeten Wang Wei från 700-talet. Först presenteras dikten i original med de kinesiska ideogrammen, kort förklarade. Därefter följer en translitteration enligt pinyin-systemet, som utgår från modern kinesiska (alltså inklusive […][...]

Elin Wägner kom med en fläkt av den stora världen till lilla Berg utanför Växjö. 1925 lät hon uppföra sitt drömhus Lilla Björka (ritat av Carl Bergsten, pennan bakom Liljevalchs konsthall och Göteborgs Stadsteater), som så småningom blev hennes fasta punkt i livet. Elin hade emellertid inte helt lätt för att passa in på bondlandet. […][...]

När Johan Egerkrans för ett antal år sedan tecknade och skrev Nordiska väsen kändes den som en del i ett uppsving för vår inhemska folktro men också som något nytt. Ett lättillgängligt uppslagsverk över nordisk folktro men samtidigt med hög ambitionsnivå. Bilderna var vackra och välarbetade, detaljerade och suggestiva på ett sätt som varit borta […][...]

Att Peter Mickwitz diktsamling Bo i ett hus som ligger i mörkret avslutas med en essä känns helt naturligt, eftersom alla texterna utgör reflektioner. De är ett tankearbete, där poeten och essäisten bearbetar samhällets förändringar – rasismens och främlingsfientlighetens normaliserande. Det görs dock inte genom att analysera det som händer där ute, runtomkring, utan framför […][...]

Ngugi Wa Thiong’o uppmanar alla afrikanskfödda författare att skriva på sitt modersmål. Varför använda kolonisatörernas språk? Att använda härskarnas språk är bara att upprepa strukturer som vidmakthåller sakernas tillstånd. Och det står väl alla klart: forna kolonialmakter har på inget sätt bidragit till förbättrade levnadsmöjligheter på den afrikanska kontinenten. 400 år av gratis arbetskraft talar […][...]

När jag läser Mia Kankimäkis bok Kvinnor jag tänker på om natten noterar jag att det verkar pågå en trend just nu. Flera böcker de senaste åren har lyft fram kvinnliga pionjärer från tidigare århundraden. Att vi då och då låter oss inspireras av banbrytare har troligen en mängd individuella orsaker. I författaren Mia Kankimäkis […][...]