Förlaget LL (LättLäst) ger nu ut den första svenska boken om hårdrock, skriven av journalisten Rickard Jakbo. Det är en kul liten bok och gamle OKEJ-chefen Anders Tengner har dessutom bidragit med gamla fina foton på allt från Scorpions och KISS till Judas Priest och Skid Row.

Författaren är jämnårig med undertecknad och det finns mycket i det han skriver som lika gärna skulle kunnat vara skrivet av mig själv. De något vilsna tonåren, räddningen i olika skivor, tafatta försök att närma sig tjejer och glädjen över den där första konserten. Jakbo skriver med distans och en hel del humor och ger en utförlig grundkurs i ämnet och livsstilen hårdrock. Hur man gör "hårdrockstecknet" på rätt sätt, hur man klär sig och skillnaden på death metal och thrash metal, för att nämna lite.

Eftersom det är LL-förlaget som ger ut boken är språket mycket enkelt och för en person utan lässvårigheter, blir texten något styltig och nyansfri, men samtidigt är det ju själva meningen. Som lärare skulle jag egentligen vilja ge boken till alla elever i årskurs 5-9 på min skola och hoppas på att åtminstone någon skulle kunna bli räddad från det urvattnade och tjatigt upprepande hip-hop och r&b-träsket. Kanske även få dem att förstå att det finns en poäng med att faktiskt betala för musiken de laddar ner: att fler band kan turnera och spela in skivor. Hårdrockare har ju faktiskt alltid varit bra på att stödja sina favoritartister och kommer säkert fortsätta med detta samtidigt som andra musikstilar får det kämpigare. Det är ju inte för inte som Sweden Rock Festival sätter publikrekord år efter år, medan Hultsfred tappar publik.

I boken kryddas det även friskt med låttexter från allsköns hårdrock. Här finns bidrag från bl.a. In Flames, Motörhead, Magnum och Death – en kul liten bonus som ger extra styrka till delar av faktatexten och de olika förklaringar som ges av exempelvis alla de vitt skilda grenarna inom hårdrock. Dock undrar jag hur de engelska texterna uppfattas av dem med lässvårigheter? Om man nu har svårt med vanliga texter på svenska torde engelska inte vara helt glasklart och innebörden av de engelska texterna går kanske delvis förlorad.
Läsaren får även skivtips inom respektive genre och jag måste medge att det är mycket bra och i viss mån, viktiga tips som ges, för att få en övergripande bild av hårdrocken.

Det trycks mycket på att denna musikstil aldrig passat in i finsalongerna och alltid varit något som musikkritikerna sett ner på, men att det skett en markant förändring på senaste år. Jakbo nämner bl.a. Lordis vinst i europeiska melodifestivalen och Black Sabbaths inröstning i visserligen hårt sågade, men prestigefyllda, Rock and Roll Hall of Fame.

Något ynka litet faktafel finns. Exempelvis nämns det att Ozzy Osbourne bet av huvudet på en duva under en konsert. Egentligen var det en halvdöd fladdermus, men en duva gick faktiskt samma öde till mötes, dock under ett kontraktsmöte med skivpampar. Den senare händelsen finns dessutom fångad på bild, men inte i denna bok.

"Hårdrock" bjuder på bra läsning om ett inte alltid rumsrent ämne och borde vara en självklar läsning för alla barn i de övre åldrarna inom svensk grundskola. Eller varför inte till de få föräldrar som faktiskt har en liten hårdrockare där hemma, som låser in sig på rummet och spelar Dimmu Borgir på högsta volym.

Similar Posts:

• Hårdrock är kul
• Tillbakablick
• Mörkrets krafter
• ”I händelse av dåligt väder hålls revolutionen inomhus”
• Hårdrock i lightversion