I likhet med journalisten Bosse Lindquist – som står för den initierade inledningen till De hemliga breven: den politiska familjen och vardagens samtal – svalde jag 1982 med hull och hår Jan Myrdals (1927-2020) förskräckliga uppväxt, såsom den skildras i första delen av hans självbiografiska trilogi. Strax innan Barndom släpptes i bokform, sändes den som […][...]

Vad gör författaren när romanprojektet kör fast? Sven Delblanc låter tankarna vandra och skriver diverse textfragment i stället. Varför är minnet en sådan svikare? Han har ett knippe brev efter sin bortgångna mamma och inser att han knappt kommer ihåg något alls från barndomen. Mamman skriver i ett brev till någon hur hon och sonen […][...]

Camilla Stens debutroman, dystopiska En annan gryning, har ett gäng år på nacken när den dyker upp på min radar. Sånt känns ju alltid lite störigt, när man helst vill föreställa sig att man har stenkoll på utgivningen (vilket verkar alltmer omöjligt på dagens bokmarknad), men här bidrar det onekligen också till en viss tyngd. […][...]

I juni 2020 välte en arg folkmassa en staty i Bristol. De släpade bronsklumpen till kajen och tippade den i hamnbassängen. Statyn föreställde Bristolsonen Edward Colston som var en förmögen 1600-talsredare. I den västengelska staden har minnet av Edward Colston vårdats för han gjorde en massa gott. Han skänkte pengar som användes för att bygga […][...]

Victor Klemperer var jude i Tyskland under nazismen men överlevde ändå. Orsakerna var flera. Krigsveteraner åtnjöt en viss respekt, liksom den som var gift med en arisk kvinna som trots betydande risker vägrade att skiljas. Vidare innehade han en statusfylld professorstjänst i Dresden. Det fanns en viss fallhöjd. Han fråntogs sin tjänst, sitt hem med […][...]

Det var bara drygt ett år sedan jag skrev om Kristina Appelqvists Klänning för korta kvinnor. Då föll jag pladask för den puttriga historien helt utan mord. Särskilt karaktärerna fastnade, då de var lagom överdrivna på ett närmast burleskt vis. Så ni kan tro att jag var sugen att sätta tänderna i uppföljaren. Vi får […][...]

Leonard Cohens välkända sångtext kommer för mig när jag läser Maja Hagerman, välrenommerad vetenskapsjournalist, historisk dokumentärfilmare och författare. Nu aktuell med essäsamlingen Minnesbrunnen: Om helgon, skallmätare och hotet mot demokratin. Bortom motorvägsbyggen, miljonprojektets betonghus, McDonaldsrestauranger, skolhus med mera i Botkyrka vid Mälaren utanför Stockholm skymtar författaren ett fascinerande medeltida Sverige i brytningstiden mellan hedendom och […][...]

Det är synd om dig. Du är ett offer. De som bestämmer har svikit, men vi ser dig. Vi ska ta bort det som orsakar din oro och ilska, oavsett om det är invandrare, feminister, transsexuella eller klimataktivister. I land efter land lockas väljare av detta budskap. Socialdemokrater och liberaler får maka på sig och […][...]

Ett drygt år har gått sedan Vladimir Putin startade det fullskaliga invasionskriget mot ”broderfolket” i Ukraina. Många trodde nog inte att Putin och hans klick skulle ge sig in i ett så här omfattande krig. Det fanns för mycket pengar att förlora och för mycket politisk makt. Ändå är vi här. Tyskland hade försökt binda […][...]

Hur många svårt melankoliska medelålders män kan en författare skriva fram? I Michel Houellebecqs fall är svaret ”många”. I den senaste romanen heter mannen Paul. Som så ofta med Houellebecqs huvudpersoner präglas denne parisare av en allmän vantrivsel med tillvaron. Även människor emellan är det kärvt. Därför breder ensamheten ut sig. Paul lever parallella liv […][...]