Pensionatet Hohenhausen är en historisk roman som utspelar sig från 1870-talet fram till 1945. Intrigen har sin knutpunkt i Pärnu i Estland där pensionatet ligger. Men stora delar av romanen utspelar sig i S:t Petersburg (Petrograd, Leningrad), Tartu, Reval (senare Tallinn), Thorn i Polen samt Helsingfors. Romanens första personer är Herman von Rettich och hans […][...]

Journalisten och författaren Jackie Jakubowski föddes i den sydpolska staden Katowice men kom till Sverige som 18-åring tillsammans med sin far. Väl i Göteborg visar det sig att mottagningscentret för polska judar stängt, kanske är far och son de sista som anländer. I En låda apelsiner får vi följa Jackie och hans far både i […][...]

När Joanna Rubin Dranger börjar arbetet med boken Ihågkom oss till liv vet hon inte om att det i hennes släkt har funnits en liten pojke som hette Faivel Szpindler. Han föddes 1936, son till Sonia och Max Szpindler. Faivel är kusin till författarens mamma, som föddes åtta år efter pojken. Mamman och pojken tillhör […][...]

Jag har för första gången stiftat bekantskap med den ryskspråkiga författaren Ljudmila Ulitskaja och detta sker med romanen Daniel Stein, tolk från år 2006 (på svenska år 2021). Redan av inledningskapitlet förstår jag att de kommande kapitlen blir oförutsägbara. Romanen börjar med att Eva befinner sig på en fest i New York. Hon presenterar sig […][...]

Ett kilo socker är en bok som berör. Stunderna i köket med farmor Cyla som alltid bjuder på både mat och efterrätt, alltid trugandes – där är det lätt att hitta igenkänning. Cyla är alltid propert klädd, alltid på språng, pysslandes med maten, kaffet, disken. Hemmet. Och maken, Lejb. Det är oftast hans berättelser som […][...]

Journalisten Anne Applebaum är, eller har varit, vän eller bekant med många ur den politiska eliten i såväl Europa som USA. Men under senare år har hon noterat att flera av hennes gamla vänner allt mer har övergett sina forna demokratiska principer, och kommit att omfamna auktoritära ideal, och stödja allt mer auktoritära regimer. Hur […][...]

Efter att ha bott i Tyskland snart lika länge som i Sverige, får jag ibland ett ryck och tycker att jag borde läsa mer modernt och tyskt. Det sammanfaller med de dagar som jag får dåligt samvete för att jag inte har bättre koll på den ofantliga tyska bokutgivningen. Då brukar jag be mina kloka, […][...]

Ni kanske tycker dessa tider med virus, sex avhuggna fötters avstånd, folk som gillar rökt ål och karantän är jobbigt. Att ett klappträ till politiker, som tillsammans med ett rikspucko till läkare far till Stockholm och slickar och gnider sig på allt de kom över – enligt rykten även på ett par högvakter –, höjer […][...]

Kronos, titanen som förkroppsligade tidens gång, har givit namn åt ord som kronologi och kronometer. Kronos är också namnet som den polske exilförfattaren Witold Gombrowicz använde på sin dagbok, en samling lösa pappersark, ett för varje år. Witold Gombrowicz började skriva sina dagboksanteckningar i lönndom på arbetstid 1952 eller 1953. Han hade en tjänst på […][...]

Maciej Zaremba har blivit mycket uppmärksammad och fått många priser för sin grävande journalistik, som publicerats i både dagspress och i bokform. I den här boken får vi dock möta Zaremba själv, och hans egen familjehistoria. Zaremba föds och växer upp i ett kommunistiskt Polen. Vad han inte vet, men som han en dag, sjutton […][...]