När prologen i en bok avslutas med meningen "Jag var fortfarande full, och jag hade skjutit sönder telefonsvararen i förra veckan" så blir jag lite nervös. Jag blir nervös att huvudpersonen ska ha ett skjutgalet finger och en svårförklarlig antipati mot telefonsvarare. Men mest av allt blir jag nervös för att huvudpersonen ska vara den […][...]