För några år sedan började folk jag tycker är vettiga länka mer frekvent till bloggen Cornucopia?. Jag började då läsa den själv, eftersom den handlade mycket om ekonomi och försvar och annat som jag tycker är kul. Dessutom gillade jag tonen. Sedan såg jag att samme man som driver bloggen också skrev böcker. Böcker är […][...]

Vafan? …tänker jag ett par kapitel in i Järnskallen, efter att vi etablerat att vi befinner oss i Stockholm anno 1917, med världskrig, revolutioner och inbördeskrig som rasar alldeles inpå knuten, året då allt kunde gått åt helvete, året då både konservativa och arbetare gick beväpnade på gatorna och väntade på startskottet för revolutionen, året […][...]

Någonstans djupt in i en skog i det lapptäcke av småriken som en gång kallades ”Ryssland” står tre statyer (för naturligtvis måste det alltid finnas statyer efter stora män). Han med mustaschen, som störtade Tsarryssland via revolution; han med födelsemärket, som störtade Sovjet via demokratisering; och han utan haka som en gång för alla gjorde […][...]

Gibson, Stephenson och Jobs kan slänga sig i väggen. Hela vårt moderna mediesamhälle och dess prylar uppfanns 1980 av en psykiatriker från Katrineholm. Ni tror mig inte? OK. Här hittar P C Jersild på, i tur och ordning, iPaden… Nästa steg kallar vi lästavlan (…) en flat bildskärm med ett system av tryckta kretsar på […][...]

Att sammanfatta handlingen i Philip K Dicks Palmer Eldritchs tre stigman är inte helt enkelt. Som John-Henri Holmberg skriver i sitt efterord: Det finns många litterära verk där läsaren efter att ha avslutat läsningen själv måste fullborda berättelsen. Men det finns relativt få där de frågor som lämnas åt läsaren att besvara inkluderar sådana som […][...]

I somras flyttade jag från en liten lägenhet till en något mindre liten lägenhet. En av tankarna bakom det var att jag äntligen skulle få plats för alla böcker. Bah! Humbug. Den enkla sanningen är att det är omöjligt att få plats för alla böcker. Ingen har ännu, såvitt jag vet, studerat detta i den […][...]

För mig personligen var det var genom serien om Paksenarrion Elisabeth Moon tog plats som en av de allra främsta inom sf/f. Tre böcker fantasy som tog mig med storm. Vilket språk. Vilken inlevelse. Vilken berättelse. Underbart. Annars har hon mest koncentrerat sig på science fiction men där har jag bara läst något enstaka verk […][...]

Förutsättningen för boken är att pesten på 1400-talet utplånade alla européer. Hur hade världen utvecklats under de omständigheterna? Den frågan besvarar Robinson i The Years of Rice and Salt och han gör det på ett intressant och engagerande sätt i en roman som sträcker sig över hela världen och ser på den och dess utveckling […][...]

Precis som Seinfeld har Quicksilver inget tydligt mål. Det är intressant läsning så jag reagerar inte på detta förrän efter nästan 300 sidor. Nu är det inte riktigt så illa som det låter och det är dessutom bara den första volymen i trilogin The Baroque Cycle, de avslutande volymerna kommer under 2004. Stephenson nådde kultstatus […][...]

Det här är inte Stephensons debutverk, men den bok som han på riktigt slog igenom med. För nästan exakt 10 år sedan lyckades han skriva ett verk som inte bara är oerhört underhållande, spännande och tänkvärt, utan dessutom fick kritikerna på fall och klättrade upp på bestsellerlistorna i hemlandet USA. Ingen liten bedrift med tanke […][...]