Morten Andersens Oslo är en kall stad. Gatorna tillhör grabbarna. Dom som spyr mot väggen och gör pisspår i snön. Krogarna och klubbarna är ställen man kan fly till när snön blåser runt gathörnen. Där finns kvinnorna med sina röda läppar och förföriska leenden. Dom som man så gärna vill vara nära, men som är […][...]

Aldrig förr har det väl känts som att sommaren går fortare än nu? Redan augusti och allt som är planering inför en sprängfylld bokhöst tar sin början. Jag tycker inte att jag har hunnit läsa någonting i sommar, men sen har jag heller inte haft någon semester. Just nu kämpar jag mig fortfarande igenom Karl […][...]