En skrämmande dag förra året öppnade jag datorn för att upptäcka att musplattan hade slutat fungera. Det fanns ingen extern mus att tillgå så det krävdes en utflykt och ett inköp – som tur var så var det just bara musfunktionen som hade pajat – så var ordningen återställd. Jag återfick kontrollen över min dator, […][...]

De äldre, de där personerna som ska hålla sig hemma, på avstånd, avskärmade från samhälle, umgänge och nära och kära. De som på pappret ska skyddas från farsoten men som vi i verkligheten inte lyckats skydda så som vi ville. Vi lever i en balansgång mellan de olika farsoterna Coronavirus, ensamhet och ekonomisk utsatthet. På […][...]

I den senaste romanen av Peter Høeg kretsar handlingen kring tre personer som fördes samman när de var i förskoleåldern. Det var en tid när det inte fanns mobiltelefoner med Pokemonappar eller värmande fleecetröjor. Om barnen kissade i sängen fick de skäll av de vuxna. En av de väldigt tydliga tidsmarkörerna är Kubakrisen i oktober […][...]

Under en löprunda år 2014 faller Wendy och slår ansiktet svårt. Hon är femtiosex och lever ett aktivt liv som arbetsschemakoordinator inom den offentliga sjukvården i Yorkshiretrakten. Efter att levt som ensamstående med två flickor är Wendy van att vara den som har kontroll, som organiserar. Hon som minns allt och alla. Men de senaste […][...]

En främling i mitt hus vill gärna vara en av de där böckerna som på ytan är en sak, men i själva verket är en annan. En bok där man får en välpolerad och fläckfri yta presenterad i början, men där man senare hittar sprickor så djupa att de leder en in i mardrömslika och […][...]

Slumrande minnen anges vara en roman samtidigt som en jag-berättare med uppenbara drag av författaren själv återger minnen från ett Paris på 1960-talet. Handlingen – eller egentligen frånvaron av handling – består av episoder, minnen, hågkomster, snapshots från tider i berättarens unga år i ett Paris där människor han möter bor på hotell, sitter på […][...]

Retrograd amnesi är den typ av minnesförlust där man förlorar minnen man tidigare haft, till skillnad från antegrad amnesi, när man får svårt att forma nya. Efter hjärnskakningar är det vanligt med antegrad amnesi och ibland även låggradig retrograd anmensi, där ett par minuter eller på sin höjd ett par timmar innan slaget mot huvudet […][...]

15-åriga Jenny Kramer blir utsatt för ett brutalt övergrepp utanför en fest i den lilla staden Fairview. När hennes föräldrar blir kallade till sjukhuset där Jenny ligger och väntar på att opereras får de veta att det finns en speciell behandling Jenny skulle kunna få, ett revolutionerande läkemedel som hindrar personen som tar läkemedlet från […][...]

Sjuttonåriga Flora har inget korttidsminne. Berättelser om spektakulära typer av minnesförlust har varit ganska vanligt förekommande i populärkultur ett bra tag nu. En av dem som gjorde starkast intryck på mig var filmen Memento (2000), där huvudpersonen bara minns fem minuter bakåt i tiden, och ger sig själv ledtrådar om vad som händer genom att […][...]