Debutanten Elina Gobena berättar historien om Liv. Liv har trots sina trettio år ännu inte riktigt hittat rätt i livet. Hon pluggar fortfarande, bor ensam med sin katt och har som den enda av syskonen fortfarande kontakt med sin far. Föräldrarna är båda läkare, men skilda sedan många år. Deras pappa Rooba kom från Etiopien […][...]

Migration tar sig många uttryck. Mer än en miljon svenskar flyttade till Amerika på 1800-talet, det vet vi mycket väl. Mindre känt är att en del flyttade tillbaka till den gamla världen igen. Två av dessa var Sven Delblancs mormor och morfar. I fritt gestaltad romanform berättar han deras historia. Samuel Eriksson är prästvigd i […][...]

Psykiatern och författaren Åsa Nilsonne (född 1949) bar under många år berättelsen om sina fem år i Etiopien i början på 1960-talet inom sig, innan hon – efter ett par misslyckade försök – i sjuttiofemårsåldern slutligen lyckades sätta sina hågkomster på pränt. Något som resulterade i den fängslande självbiografin Den jag blev i Addis Abeba: […][...]

Martin Gelins avskedsbrev är en kärleksförklaring till det stora landet i väster. Eller är det? Här har han levt i mer än 20 år, gift sig och blivit medborgare. Han läser Don DeLillo, lyssnar på Aretha Franklin, åker till Texas för konserter med countryartisten George Strait och kan inte se sig mätt på den klassiska […][...]

Det är denna lycka vi söker. Vi är olydiga. Vi förtjänar att straffas. Men vi låter ingen straffa oss. Vi straffar varandra, blinda inför oss själva. Vi är omöjliga att se. Genomskinliga. Jag kan inte sova, ansiktet värker. Hans händer, hans kyssar, det salta i hans tårar, det räcker inte. Ingen hör oss. Kärlekens exil […][...]

LaGuardia är en flygplats utanför New York, tydligen ökänd för ständiga byggarbeten. Det är åtminstone så baksidestexten till Nnedi Okorafors LaGuardia, en serieroman om en framtida värld där varelser från hela universum strömmar genom den numera interplanetära flygplatsen, slutar: ”And it’s still under construction.” Till denna flygplats anländer Future. Inte från yttre rymden, utan från […][...]

Bär plockar man i de svenska skogarna fritt. Det ingår i allemansrätten. Vill man ha sina bär plockade däremot, på torget, i frysen, i syltburkar, då måste ju någon annan plocka åt en. Helst utan att den där nätta lådan, sylten eller fryspåsen kostar en förmögenhet. Där kommer människor som Alina, Petro och Vlad in […][...]

Amerikanerna talar om ”Vietnamnkriget”, vietnameserna om ”det amerikanska kriget”. I det glappet återfinns kanske orsaken till kriget. Em är en berättelse om Vietnam. En berättelse om landet, historien och diasporan. En berättelse om de som växte upp under kriget, och om de som blev ett resultat av det. Det är en berättelse om mänsklighet, och […][...]

De är båda från Zanzibar, de två berättarna i romanen By The Sea. De möts igen i Storbritannien i mitten av 1990-talet. Den ena är nyanländ asylsökande i 60-årsåldern och den andra har arbetat många år i London som professor i litteratur. Båda deras öden har formats av handlingar som deras respektive familjemedlemmar ligger bakom. […][...]

Den sista gåvan, av årets Nobelpristagare Abdulrazak Gurnah, börjar med att en man rasar ihop innanför ytterdörren, precis hemkommen från jobbet. Mannen heter Abbas, och fast han fått sin första stroke en kall februaridag i den brittiska stad där han levt en stor del av sitt liv och där han uppfostrat sina vuxna barn, så […][...]