Det faller sig så att bara någon dag efter att jag skriver den här texten ska Fernanda Melchor komma på besök i Stockholm för ett författarsamtal. Jag känner en märklig dragning dit, precis som jag efter ett tag känner en märklig dragning till romanen Orkansäsong. När jag skriver det här är det också så att […][...]

Som barn besökte jag med familjen då och då en återkommande auktion i Runemo. Utroparen var väl om inte vida känd, så åtminstone berömd ända bort till de bortersta delarna av Ovanåkers kommun. Det gick faktiskt rykten om att han ibland även rörde sig utsocknes, kanske ända borta i Arbrå. Det får vara som det […][...]

Han har talang, Lobo. Ge honom ett dragspel och fem minuter och han kan sjunga en visa som får tiden att stanna. I första hand har han kanske talang att överleva. Artisteriet var ju inte hans val, hans far satte bälgaspelet i handen på honom och kastade ut honom på gatan, spela eller svält. Så […][...]

Jag hinner ungefär 50 sidor in i De tyngdlösa innan jag hajar till på allvar. Den smyger sig ju på läsaren. Den utger sig för att vara något ganska enkelt, ännu en snygg variation på den eviga New York-skildringen: Ung mexikansk kvinna flyttar till det stora äpplet, sveps upp i ett gäng vinddrivna existenser som […][...]

En liten stad som styrs av två banditfamiljer där den yngre generationen har nya idéer, och en neutral fixare i mitten som spelar ut dem mot varandra. Det är en historia som berättats förr – Red Harvest, Yojimbo, För en handfull dollar, och för all del varför inte Romeo och Julia också. Men just det […][...]

Det manliga självförbrännande geniet och hans kvinnliga musa i varianten skitstöveln och disktrasan; det är en story som vi hört berättas många gånger och vi lär väl få höra den många gånger fler. Så det är tur att det fortfarande går att nyansera och variera det här lite slitna temat. ”Based on a true story”, […][...]

Förra året läste jag två fantastiska mexikanska romaner: Jennifer Clements En bön för de stulna och Yuri Herreras Tecken som föregår jordens undergång, som nu också kommer på svenska. Det är romaner som berör liknande ämnen men ändå är så väldigt olika; båda handlar om Gränsen mellan olika världar i både geografi och själar, våldet […][...]

”Vad ska du med en pistol till, mamma?” ”Vissa män behöver dö”, svarade min mamma. I en varm och svettig värld långt borta pågår den typ av liv som beskrivs i Jennifer Clements En bön för de stulna. Ett liv där ensamma mödrar bor med sina döttrar, avskärmade från resten av civilisationen, på ödsliga och […][...]

Kanske, när jag till sist blir färdig, kommer den här boken inte vara mer än en rad lögner för mina föräldrar och för min bror. Jag tröstar mig med att tänka att all objektivitet är subjektiv. Kroppen jag föddes i är en självbiografisk roman, autofiktion. Detta är tydligen viktigt eftersom det påpekas i baksidestexten. När […][...]

Tänker du att slaveriet är ett avslutat kapitel? Tänk igen. Det kan mycket väl vara så att antalet förslavade i världen redan eller inom kort kommer att överstiga antalet förslavade någonsin. Det menar den mexikanska journalisten Lydia Cacho i nya boken Maktens slavar, en bok som av någon anledning ser ut som en sliskig deckare, […][...]