Naturhistoriska museer runtom i världen bygger till stor del på stora samlingar av uppstoppade och på andra vis preparerade djurkroppar. Ofta har dessa donerats från rika människors privata kollektioner från en till viss del svunnen tid, då det var status med den här typen av tämligen makabert samlande. Mer om det kan man med fördel […][...]

Det här en berättelse om Christina Larsdotter, Stor-Stina kallad, en kvinna som föddes i samebyn Máláge i början av 1800-talet och som var ovanligt storväxt: så lång att hon sågs som en jättekvinna och under delar av sitt liv reste runt och visades upp för människor på scen. Mattias Hagberg har valt att berätta hennes […][...]

”En elefant glömmer aldrig” trumpetar Överste Hathi stolt i Djungelboken. Eller ja, den disneyfierade filmen baserad på Kiplings kolonialismromantik. Det kan sägas så enkelt: människan uppfann vildmarken. På naturhistoriska muséet i Göteborg sitter Mattias Hagberg framför elefanten. Det är en uppstoppad elefant som anses vara ett mästerverk; skjuten av David Sjölander i Afrika 1948 och […][...]

Vårt samhälle är som en magsjuk hund, säger en avfallsexpert till journalisten Mattias Hagberg under hans resa i sopornas spår. Men istället för att bry oss om att försöka bota hunden, menar experten, så ägnar vi oss bara åt att samla ihop och försöka göra oss av med skiten. Det är en liknelse som fastnar, […][...]

Antalet anmälda brott i Sverige, inklusive grova våldsbrott, har knappt ökat sen 1990 och brott involverande dödligt våld har snarast minskat. Samtidigt har antalet fångar ökat, eftersom fler människor idag låses in under längre tid. Straffen i Sverige har blivit hårdare, fler döms till fängelse istället för vård, och benägenheten att benåda har blivit mindre. […][...]