Låt oss bortse från tro en stund, Marcus Birros tro. Om den kan jag ingenting. Författarskapet, poesin, språket – konstnären – har jag bättre koll på. Att jag inte får ihop diktaren med krönikorna i Expressen eller hans koppling till katolicismen – betyder inte att jag kräver förklaring. Det vore ju dumt. Jag får inte […][...]

Hur skriver man ett äreminne över fåordigheten, idogheten och drömmarnas snåla ljus? Över dagsverkenas ändlösa upprepning? Smultronglädjen? Släpljus och vingar är en fantastisk diktsamling. Roy Isakssons nya mästerverk, efter en tålmodig väntan och längtan. 1997 kom Lufthunger, även den på sätt och vis mästerlig – en tålmodig poet för oss tålmodiga läsare. Men Isaksson har […][...]

Bloggar och blommor började som ett projekt på Internet och slutade i en diktsamling om Internet, en ”samtida skildring av åttio- och nittiotalisternas värld, på deras villkor och med deras formspråk.” Ironin dog förvisso ut när nittiotalisterna föddes men jag är i alla fall glad när jag får Bloggar och blommor att en poet vill […][...]

[…] och jag blev stående där och det var en sådan där hastig paus i tiden, en sådan där kort stund som inte slås i bojor av tidens gång, utan står fri, som det är lätt att gå tillbaka till, och jag kände tyngden av flaskorna i påsarna, jag kände hur kallt det var, kunde […][...]

Det är synd om många i Marcus Birros texter. Det är synd om svenskar i allmänhet, som inte fattar bättre än att stanna kvar i ”ett slags ändhållplats där bussen aldrig kommer”. Det är synd om alla de som följer dramatiken på löpsedlar och dokusåpor. Det är synd om uteliggarna som ingen bryr sig om. […][...]

Jag kommer på mig själv med att tala om huvudpersonen i boken som Birro och blir rättad av kompisen, det är ju en roman och det är det ju, huvudpersonen heter X. Och om du inte tror mig kan du kolla med vilken myndighet som helst, hör jag honom säga, som han gör i boken. […][...]

Mig veterligen finns det inga genvägar till att bli en bättre författare. Att läsa mycket och skriva metervis med text är det enda säkra tipset jag känner till. Allt annat är skitsnack, krasst sett. Därför rynkar jag alltid skeptiskt på ögonbrynen när det dyker upp en ny bok som ska lära ut hur man ska […][...]

Pang, jag smäller igen Marcus Birros nya alster Kalashnikov. Perfekt tänker jag, jag vet vad Birro talar om. Pang igen, jag hör tv:n spy ut precis det jag nyss läst. En ny säsong, nya filmer, nya recensioner, en ny tid ropas ut. Är du trött och inte orkar göra något, slå på tv:n så kan […][...]

Namnet Birro börjar bli allmänt bekant i Sverige. Då inte minst genom Peter Birro, känd bland annat som manusförfattare till TV-serien Hammarkullen, och nu senast åter som manusförfattare till biofilmen Det nya landet. Peter har också en bror: Marcus Birro. Tillsammans kunde dessa bröder vid ett flertal tillfällen beskådas såsom tyckare i allehanda pratprogram i […][...]