Förra året följde jag debatten om Nya tiders medverkan, och tolkade det som att det hela var en juridisk miss. Korkat, men kan hända den bäste, tänkte jag. Nu har de lärt sig inför nästa år. Så när nästa år kom, och det stod klart redan tidigt att Nya tider sökt och fått tillstånd till […][...]

Det är något ruttet i svensk narkotikapolitik. Så kan man nog sammanfatta Magnus Lintons Augustnominerade bok Knark – en svensk historia. I DN skrev Ann Heberlein att boken ”blottlägger ett ideologiskt vansinne”, medan Jimmy Vulovic i Kristianstadbladet säger sig bara kunna läsa den ”som ett debattinlägg”. Den senare hållningen verkar vara i klar minoritet bland […][...]

Idag tillkännagavs de nominerade till årets Augustpris – sex nominerade vardera i tre genrer. Vilka som blir vinnarna får vi veta på Augustgalan den 23:e november. Nominerade är: Till årets svenska skönlitterära bok – Mary av Aris Fioretos, Masja av Carola Hansson, Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri, Rörelsen. Den andra platsen av […][...]

”Nyckeltexter 2010 – 2014” lyder underrubriken till antologin Rasismen i Sverige. Som en historieskrivning över år som inte ens är slut än. Ett valår dessutom, fast boken släpptes innan valet. Det känns ju till en början ganska knasigt. Och samtidigt. Samtidigt verkar 2010 faktiskt oerhört avlägset. Ett år som vi gick in i utan att […][...]

”Hat” tycks vara nyckelordet den här säsongen. Från Magnus Lintons De hatade till Maria Svelands Hatet och Johanna Langhorsts Förortshat. Sticker någon boktitel ut verkar det vara med ironisk svärta som hos Henrik Arnstads Älskade fascism eller Marcus Priftis synbart schlagerkäcka Främling, vad döljer du för mig? – båda handlar inte desto mindre om hat. […][...]

Det första jag tänker när jag läst igenom Maria Svelands bok, som verkligen är en bok att sträckläsa, är att detta väl inte är något nytt? Detta visste jag sen innan, de allra flesta sakerna hade jag koll på. Sen slår det mig att det kanske inte har med boken i sig att göra, utan […][...]

Tyskarna är less på att betraktas som hela Europas evinnerliga plånbok. Grekerna är hjärtligt trötta på att framställas som slappa och den slösaktiga orsaken till Europas ekonomiska kris. Svenska politiker drar sig uppenbarligen inte för att sprida alla möjliga myter om grekiska pensionsåldrar, de spanska ungdomarna protesterar mot skyhög arbetslöshet och känslan av en fullständig […][...]

När land efter land i Europa de senaste åren har röstat fram högerradikala partier, har det hetat att det är en allvarlig sjukdom som breder ut sig. En farsot som de socialdemokratiska partierna står handfallna inför hur de ska råda bot på. I De hatade – om radikalhögerns måltavlor menar Magnus Linton att vi snarare […][...]

Magnus Linton gör tidigt i boken klart sin position i narkotikafrågor. Han skriver att han ”varken vill ha kokain på Konsum eller leva i ett narkotikafritt samhälle”. Säkert svårsmält för många läsare – de nordiska länderna har en nära nog särställning med sitt kompakta drogmotstånd. Trenden i stora delar av världen går mot en liberalare […][...]

Jag tror att Magnus Linton njuter av att vara svårfångad. På baksidan av hans nya bok står det att han har kallats allt från nyliberal till kommunist beroende på vilket håll han har kritiserats från. Jag tror faktiskt att han njuter av alla de motsägelsefulla bestämningar som folk har försökt sätta på honom eftersom alla […][...]