Petra Mölstads debutdiktsamling börjar med konventionen och slutar i skogen. Däremellan avtecknas ett kaos av normer införda genom språkligt sly, även kallat brus. Bruset är kanske den moderna poetens största dilemma. Det kan vara källa till oändlig poetisk inspiration, samtidigt som det är omöjligt att undvika. En ström av mer eller mindre relevant information förs […][...]