En alldeles för liten flicka står några meter bort, utan fäste i blicken. Jag ber henne följa mig, men har ingen aning om vart vi ska. Så börjar Flickan, en prosalyrisk berättelse av Lisa Gidlöf. Det är hennes debut, efter att ha medverkat med diktsviten ”Havande”, som berör graviditet, i Brombergs poesiantologi Blå Blixt: Ingen […][...]

Regnet faller över åkrar och stäpper, palmer och träsk, kullar och hav. Anders Holmers Augustnominerade bilderbok tar läsaren med på en resa över världen, ger små fragment av människors liv där. Varje uppslag är en liten haikudikt, ett underfundigt litet utklipp ur människors vardag. Tappar en tidning den landar först i morgon gamla nyheter Det […][...]

Tua Forsströms senaste diktsamling, med den anspråkslösa titeln Anteckningar, är en sorgebok. Med små medel och varsamma skiftningar bryter den sig rakt in i läsaren och vänder upp både förlusten och världen blir kvar i all sin obegriplighet. Det handlar om ett barn som inte längre finns. Tillvaron är skör, men det går så lätt […][...]

Därför och Väntrum återfinns nu i en samlad volym och är en reviderad nyutgåva av diktsamlingarna med förord av litteraturvetaren och författaren Maria Antas. Anita Wikman och hennes produktion var helt okänd för mig när jag fick uppdraget att recensera dessa båda diktsamlingar. Jag funderar på syftet med att ge ut Därför och Väntrum igen. […][...]

Min bekantskap med Thomas Tidholm började när mina barn var små i slutet av 1990-talet och vi läste hans och hans frus Anna-Claras böcker om Ture för våra telingar. Det fanns en nästan filosofisk dimension i framförallt Ture sitter och tittar som jag gillade starkt, vars text jag snart lärde mig utantill. Den kom väl […][...]

Sedan den dagen jag fick ett språk har poesin varit ett verktyg som hjälpt mig att förhålla mig till världen. Hur det blev så vet jag inte. Däremot minns jag hur jag dikterade naturromantiska poem, min snälla dagmamma skrev ned dem och jag tecknade illustrationer. Då var jag i fyraårsåldern och hade ännu inte erövrat […][...]

En del författarskap finner man på de mest oväntade ställen. Under en kompis säng på Skurups folkhögskola i början på 1990-talet hittade jag Claes Anderssons. Man kan inte annat än falla för en poet som till exempel döper en av sina diktsamlingar till Det är inte lätt att vara villaägare i dessa tider (1969). Jag […][...]

Förra året kom Agnes Lidbecks uppmärksammade prosadebut Finna sig. Roman nummer två, Förlåten, gavs ut redan i våras. I DN går det numera att läsa hennes betraktelser i kulturdelen på söndagarna. På biblioteket där jag jobbar har reservationsköerna till de båda romanerna tidvis varit långa. Agnes Lidbeck har snabbt blivit en av Sveriges mest lästa […][...]

Jag kan inte påminna mig att jag någonsin tidigare läst en självbiografi i diktform, fast när jag tänker på det låter det ju konstigt. Vad är väl minnen om inte fragment, lösryckta bilder – som dikter? En sådan diktsamling är Brun flicka drömmer, Jaqueline Woodsons självbiografi och första bok att översättas till svenska. Det krävdes […][...]

Att sakna och att vilja bli saknad är två komplicerade känslolägen. Dessutom; att vilja sakna något, få något att fortsätta hålla sig fast inom en, fast det bleknar och fast orden för det saknade långsamt försvinner. Det är ännu mer komplicerat. I Jila Mossaeds nya diktsamling tror jag mig kunna identifiera alla tre tillstånden hos […][...]