I Lina Rydén Reynols debut Läs mina läppar förenas arbetet, existensen och språket. Diktsamlingen går igenom en rad växlingar i textens mönster över sidorna. Först är det fåradiga sidor med mycket luft. Successivt växer sig texten tätare och en bit efter halvvägs igenom boken kommer sidor helt täckta med text. Texten växlar också över till dubbla […][...]

Det tar ett tag i Jennie Spetz lyriksamling Förberedelser men sen kommer dikterna som riktigt bränner sig fast i mig. Jag känner igen mig i hennes motpart, om jag tillåts få kalla det så – partnern med barn – i nedanstående dikt. Alla dessa rum som blir till runt dig, den värme jag längtar efter […][...]

I diktsamlingen Mekong tar Hebert Abimorad med läsaren på en resa längs floden som sträcker sig genom Laos, Kina, Kambodja och Vietnam. De luftiga dikter börjar som en väv av natur, samhällen och invånare som tillsammans med pilgrimer och det resande diktjaget hör hemma både i en samtid och i en dåtid: i flodmynningen       […][...]

Undertiteln till Mimmi Palms diktsamling Marmeladträdet är fem årstider. Delar av diktsamlingen har framförts inlästa av författaren som en del av ett orkesterverk av tonsättaren Marie Samuelsson, som en replik till Vivaldis violinkonserter om årstiderna. Bokversionen av Mimmi Palms årstider rör sig kring en betongbro. Jag läser på tunnelbanan med boken nära ansiktet. Varje årstid inleds med ett […][...]

I Kommunalarbetaren berättar Karl Eklund att hans dikter ofta börjar med ett intryck från naturen. När han sedan blandar intrycken med den egna fantasin och sig själv blir det till surrealistiska dikter. För honom gör det här angreppssättet skrivandet till något lustfyllt, något han vill göra hela tiden. Karl Eklunds andra diktsamling, Som skrubbsåret om vintern, är ett […][...]

Jolin Slottes och Pauliina Pesonens poesikonstbok består av svarta streck mot vit botten och vita streck mot svart. En del av strecken formar mjukkurvade bokstäver medan andra streck som är mer skarpa och fina utgör bilder. Det är bilder av händer och bilder av träd, en miljö i svart-grå-vit-skala växer fram. Det ljusa mot det […][...]

Jag tror mig kunna hitta en nyckel i titeln i Kalle Hedström Gustafssons debutdiktsamling. Att skapa en ordning – återskapa hennes ordning, göra döden mer värdig. Ja. En mormor har dött och behöver bli ihågkommen. Det behöver vara något mer än en begravningsceremoni, en kista, några rosor, ett högtidlighållande som passerar förbi. Det behöver vara […][...]

Lika som glad som över den första vårsolen i nacken blir jag av Walt Whitmans poesi, måste jag säga. Den lyfter, gläder och fyller mig med frihetskänsla och tro. Första gången jag stötte på hans namn var för trettio år sen, då jag gick på Bona Folkhögskolas skrivarkurs. Vår skrivarlärare Klas tryckte ett av Whitmans […][...]

Omslaget till Mattias Kronstrands första diktsamling Det mesta är inte så viktigt gör mig glad. Det är snyggt och återhållsamt och det lovar mycket. Titeln är skriven med relief, vita bokstäver mot en precis lika vit bakgrund. Det ser så genomtänkt ut. Som om omslaget säger att vi ska luta oss lite närmre, titta noga, […][...]

Det finns ett litteraturpris som ingen åtrår: Bad Sex Award delas ut till författare som lyckas synnerligen dåligt med sina sexskildringar.  Med tanke på att Nobelprisfavoriten Haruki Murakami nominerats till priset är det kanske lätt att dra slutsatsen att ingen, inte ens litterära giganter, behärskar konsten att skriva realistiskt och upphetsande om sex. Glädjande nog […][...]