Jag minns knappast en uppföljare som jag längtat så efter Kallmyren! Del ett i Stenträsktrilogin Polcirkeln, som jag bloggade om på min egen blogg Punktslut i april förra året var en glad överraskning. Liza Marklunds cliffhanger på slutet var magnifik. Jag läste Polcirkeln en andra gång med elever på jobbet och tyckte att den till […][...]

En global värld erbjuder plats för affärsintressen, humanitära hjälpinsatser och diskussioner mellan statsöverhuvuden för att uppnå viktiga klimatmål. Spelplanen intas också ibland av lilla nationen Sverige och gärna i frågor som rör biståndsutveckling.  Biståndsarbetaren Sofia befinner sig i Bangladesh och ansvarar för utbildning av poliser i ett projekt med fokus på mänskliga rättigheter. Landet har […][...]

Maja Lundgren, Lars Norén, Ann Heberlein, P O Enguist, Bodil Malmsten, Liza Marklund och bloggarna Kissie och Blondinbella – alla har de på något sätt gestaltat ett jag. Med lite olika resultat och respons, men också i olika medier. Nya medier skapar inte bara nya villkor för vem som kan uttrycka sig på vilket sätt, […][...]

”Eländesskildringar”, ”sanna historier”, ”Misery Lit” eller till och med ”Misery Porn”. ”Om suget efter brutala och självutlämnande berättelser” lyder undertiteln när litteraturvetaren Annette Årheim återvänder till den här typen av skildringar i nya boken Misery Lit. Återvänder och återanvänder kan man kanske säga, för Misery Lit är till stor del en light-version av Årheims doktorsavhandling, […][...]

Efter ganska precis en vecka i Thailand börjar mitt självutlysta undercover-uppdrag om vad svenskarna läser på stranden nå lite resultat. Jag har Railay Beach med omgivningar och Koh Lanta som grund för mina undersökningar, två ställen i Thailand där svenskarna är överrepresenterade. Och jag måste ju uttrycka att mina fördomar är besvarade, det är mycket […][...]

Att ”sanna historier” säljer råder det knappast någon tvekan om. Bokmarknaden har under de senaste decennierna fullkomligt svämmat över av dem. Men vad är det egentligen som gör de där berättelserna så lockande? Det frågar sig litteraturvetaren och gymnasieläraren Annette Årheim i sin avhandling När realismen blir orealistisk. Litteraturens ”sanna historier” och unga läsarens tolkningsstrategier. […][...]

Få saker är så välgörande som konflikter. Att folk går omkring och är överens kan ju för all del vara mysigt, men inte blir man så mycket klokare av det. Kommer man ihop sig, däremot. Då klarnar konturerna av allt möjlig spännande. Ta till exempel det vinterlånga bråket om Liza Marklunds Gömda. Där har vi […][...]

För ett par år sedan kom äntligen en handbok i svensk arbetarlitteraturs historia: Lars Furulands och Johan Svedjedals Svensk arbetarlitteratur. Nästan samtidigt kom Tony Samuelssons mer essäartade Arbetarklassens bästa partytricks. Trots det gemensamma temat är Samuelssons bok något helt är annat än Furulands och Svedjedals tegelsten. Som handbok vore den tämligen förfelad, men som inspirationsbok […][...]

I dagarna har Pocketparty och Svenska förläggareföreningen delat ut sina priser till bästsäljare i pocket. Åtta böcker får i år utmärkelsen Platinapocket för över 100 000 sålda exemplar. Däribland romanerna Skam av Karin Alvtegen, Den amerikanska flickan av Monika Fagerholm, Den ryske vännen av Kajsa Ingemarsson och deckarna Stenhuggaren av Camilla Läckberg, Män som hatar […][...]

En majoritet av svenska folket tycker att vi, som danskarna nyligen gjort, ska ta fram en svensk litterär kanon. Förslaget har lagts fram av folkpartiet, som menar att kanon bör innehålla både svenska och utländska verk och följa med som bilaga till läroplanen i skolan. Nu har folkpartiet också tagit fram en Temo-undersökning – där […][...]