Gissningsvis ringer en klocka när du hör RFSU alternativt Riksförbundet för Sexuell Upplysning, men frågan är hur många som nuförtiden har pejl på dess grundare Elise Ottesen-Jensen (1886-1973) alias Ottar. Jag bestämmer mig på stående fot för att göra ett stickprov och ringer upp min yngsta, medicinpluggande dotter. Hon fyller 26 i dagarna och brukar […][...]

Det är sällan vi (jag) läser romaner som utspelar sig på 1500-talet. Av förståeliga skäl så blir person- och miljöskildringar samt språkbehandling allt svårare att få riktig ju längre tillbaka intrigen utspelar sig. Ofta är det skribenter inom det akademiska området som skriver – om de skriver – och populariserar historien. Anu Lahtinen, professor och […][...]

Det är nyårsnatt och de första skälvande timmarna av 1896 när sömmerskan Hildur ger sig ut på den mörka innergården för att använda latrinen. Hon hoppas att den kalla vinterluften ska få henne att vakna till så att hon orkar sitta uppe och sy ytterligare någon timme – i den trånga enrummaren är det svårt […][...]

Plötsligt befinner jag mig nästan hundra år tillbaka i tiden när jag läser Annika Åmans debutroman Lumpänglar (2022). I svenskspråkiga Österbotten, i fabriksområdet ”Masunin” i min egen hemkommun. I ett myller av människor och omvälvande händelser. Tiderna oroliga, fattiga, såriga efter första världskriget och inbördeskriget i Finland. Så som alltid när omvälvningar sker påverkas kvinnor […][...]

Kulturjournalisten och författaren Ellinor Skagegård låter oss i sin nya biografi Quelqu’une: Berättelsen om Märta Lindqvists otroliga liv möta en människa av kött och blod, som tampas med spörsmål som också en nutida människa kan känna igen sig i. Hon är förälskad, får sitt hjärta krossat, vänstrar med gifta män, älskar flärd, är  nöjeslysten, rastlös […][...]

Det är 1920-tal och den blyga skogshuggardottern Hilma spenderar några sommarveckor hos sin kusin i Västerbottens inland. Trots sin enkla bakgrund och trots föräldrarnas skepsis har Hilma kunnat utbilda sig till småskollärare, tack vare att hennes egna lärare uppmärksammar hennes fallenhet för studier. Hon har precis avslutat sitt första skolår som lärarinna när hon blir […][...]

Yvonne Hirdman är en överdängare på att kombinera enskilda öden med intressanta tidsskildringar. Hon har vid det här laget hunnit finslipa sin teknik med Det tänkande hjärtat, boken om folkhemshjältarna Alva och Gunnar Myrdal och kanske i synnerhet med Augustprisbelönade Den röda grevinnan, där hennes allt annat än alldagliga, kosmopolitiska mamma gör sig förträffligt som […][...]

I min gröna ungdom var jag en kortare period aktiv som flyglotta. Det innebar att man satt uppflugen i särskilda luftbevakningstorn (snarlika ornitologernas) och förväntades identifiera och nedteckna de flygplansmodeller, som förhoppningsvis kom i ens synfält. Eftersom det mestadels rörde sig om propellerplan antar jag att uppgiften var tämligen identisk med den som flyglottor utförde […][...]

Ingela ärver sin mors garderob och det är ett arv som förpliktigar. Modern Ruth var borgmästarinna i Mjölby och har sparat i stort sett allt i klädväg sedan 1930-talet och omfattningen är överväldigande. Hon säljer enstaka plagg, bär andra och skjuter besluten på framtiden tills hon en dag äntligen tar fram allt och börjar gå […][...]

I januari 1922 tog de allra första kvinnliga ledamöterna plats i Sveriges riksdag. De var fem. Fyra av dem kom från liberalerna och socialdemokraterna och hade varit med och kämpat för kvinnlig rösträtt. Den femte representerade högern, dåvarande Allmänna valmansförbundet, nuvarande Moderaterna, ett parti som varit emot kvinnlig rösträtt och inte ens tillåtit kvinnliga medlemmar. […][...]