Christel Sundqvists nya roman Sista brevet (2023) är en fortsättning på romanerna Vonne och Marie (2018) och Nu spränger vi taket (2018). Det finns också tydliga beröringspunkter med debutromanen Flickan i flaskan (2009). Här finns familjekonstellationerna med alkoholism, syskonliv, ensamhet men också med ett driv att komma vidare. Och Marie har lyckats. Hon har sin akademiska […][...]

Fastän det är längesedan Julius Caesar styrde över världen kring Medelhavet, bär fortfarande alla vägar till Rom. Oavsett om det är språk, statsskick, samhällsplanering, juridik eller arkitektur som fångar ditt intresse, är det svårt att inte fascineras av Romarriket. Mynt, arkeologiska lämningar och antika källskrifter ger en uppsjö av information som kan omvandlas till hårda fakta. […][...]

I veckan kom nyheten att Sverige släpps in i Nato, och jag kan inte låta bli att tänka på Hayley Kincain och hennes pappa. Hayley är huvudperson och huvudsaklig berättare i årets ALMA-pristagare Laurie Halse Andersons ungdomsroman Skärvor av minnen. Hennes pappa Andy är krigsveteran, något som för mig alltid framstått som typiskt amerikanskt. Visst, […][...]

Romanen Okänd soldat gavs ut i Finland år 1954. Andra världskriget var avslutat sedan nio år tillbaka. I fredsavtalet förlorades stora landområden med följden att 400 000 karelare evakuerades. Alla fick börja om sina liv på helt nya platser innanför de nya finska gränserna. I första kapitlet får läsaren se ett gäng rekryter öva exercis på […][...]

Ibland ställer jag mig frågan, hur människor orkar ta sig an vardagen i krig. Så tycks också fallet ha varit för författaren Andrej Kurkov. I romanen Grå bin ägnar han sig åt att porträttera Sergej Sergejevitj som bor på en plats som hamnat i gråzonen mellan två stridande parter. Platsen ligger i Donetskregionen, i östra […][...]

Det är förstås en plats att fly till. Ett fjällnära land. Där bor inte så många andra. Kanske möjligt att få andas fritt och vara den man vill vara. Inkeri har kommit till huset hon köpt av 70-årige samen Piera. Hon har uppdrag från tidningen i Helsingfors att skriva reportage om människorna som bygger upp […][...]

Ännu en gång landar en tegelsten signerad Antony Beevor. Nu handlar det om det ryska sammanbrottet i första världskriget, de två revolutionerna, tsar-väldets undergång och det påföljande inbördeskriget mellan vita och bolsjeviker. Antony Beevor återanvänder sitt beprövade berättargrepp. Han håller sig trogen de erkänt stora händelserna på tidslinjen, så som de kondenserats av diverse historiker […][...]

Orkar man med ett bortglömt krig från det förgångna ett oår som detta, då Ukraina kämpar för sin existens? Det handlar om Kalmarkriget 1611 till 1613 som utkämpades mellan Danmark och Sverige. Danmark, anfallaren, gick segrande ur striden. Men vem minns det, när resten av 1600-talet är en lång räcka svenska krigserövringar, flera gånger på […][...]

I min gröna ungdom var jag en kortare period aktiv som flyglotta. Det innebar att man satt uppflugen i särskilda luftbevakningstorn (snarlika ornitologernas) och förväntades identifiera och nedteckna de flygplansmodeller, som förhoppningsvis kom i ens synfält. Eftersom det mestadels rörde sig om propellerplan antar jag att uppgiften var tämligen identisk med den som flyglottor utförde […][...]

Binti lever i en värld med interplanetära förbindelser, men hennes folk, Himba, är ett folk som håller sig för sig själva. De utgör en minoritet i det framtida Afrika (i Namibia-trakten, tror jag) där berättelsen tar sin början, och även om de säljer sin avancerade teknologi till andra folk lämnar de inte själva sin by, […][...]