Tunu är upplagd som små berättelser, anekdoter, händelser, där karaktärerna snart vävs in i varandra. Med ett varierat språk tecknar Leine porträttet av en by. Stundtals kargt, stelbent, stundtals utsvävande snyggt, stundtals riktigt roligt. Ibland tar vi del av handlingen via mailkorrespondans mellan fastlandets sjukhus och öns sjuksköterska, Jesper, som får nära nog 1800-talsfall på […][...]