Brevväxlingen inleds som ett tydligt projekt för att behålla den nära vänskap som utvecklats mellan männen, dels professionellt som kompanjoner inom konstbranschen, dels familjärt där en tidigare romans mellan Martin och Max syster Griselle är lätt antydd.

Men i Tyskland är radikala förändringar i antågande, och i spetsen för dessa strävanden en rikskansler vid namn Adolf Hitler. Denna hotfulla fond blir alltmer markerad när det snart blir uppenbart att Max Eisensteins avsky inför nazisternas behandling av judarna inte delas av hans forne kompanjon.

Den tidigare så kärleksfulla korrespondensen övergår i upprörd agitation, där Martin Schuse snart erkänner sig som anhängare till nazismen och uttalar sitt förakt för den judiska befolkningen. Historien når sitt klimax när Griselle, för tillfället bejublad skådespelerska i Berlin, söker räddning undan nazisterna hos Martin och denne på ett brutalt sätt tvingas konfrontera konsekvenserna i den nazistiska ideologin.

Brevväxlingen i sin helhet når knappast över femtio sidor, vilket innebär att Adressat okänd initialt ger ett ganska anspråkslöst intryck. Men valet att berätta denna historia om nazismens intolerans och vangärningar genom just brevromanens form leder till att dessa få sidor ändå skapar en mycket detaljerad skildring av det Tyskland som med hakkorset som ledstjärna marscherade fram på 30-talet.

Mellan raderna känner jag som läsare hur den tidigare vänskapen endast ytligt lyckas bibehålla en formell artighet mellan männen. Mellan breven anar man tydligt hur den nazistiska propagandan sanerar det tyska folket och intelligentian från alla ideologikritiska åsikter. Den egentliga handlingen framträder inte i breven, utan snarare i tomrummen mellan dem.

Adressat okänd publicerades ursprungligen 1938 och hamnade självfallet på nazisternas lista över förbjudna böcker, vilket innebar att berättelsen förblev okänd för stora delar av det nazidominerade Europa. Men nu, mer än femtio år efter andra världskrigets slut finns den åter tillgänglig i en mängd översättningar, däribland på svenska. Och det är lyckligt. För på samma sätt som den redan klassiska Anne Franks dagbok skapar Adressat okänd en möjlighet att nå ett mer mänskligt perspektiv på en av de mörkaste episoderna i mänsklighetens historia som annars bara kan blir ofattbara fakta. Sex miljoner judar blev mördade. En av dem kan ha varit Griselle Eisenstein.

Similar Posts:

• Relativt trovärdigt
• Fiktionen om Auschwitz bekräftas?
• Den enes död, den andres bröd
• Förintelsen i krigets skugga
• En kibbutz i Dalarna