Jenny Tunedals Dröm, baby, dröm är en feberdröm om det som inte går att förnimma i vaket tillstånd. Enligt drömmens logik väcks bilder som skaver mot varandra, men tillsammans bildar mening och uppenbarelse. Det är en tidvåg av svärta och sorg; drömmar vävda med tunna silvertrådar till ett elegant sorgflor. I sin senaste diktsamling Rosor […][...]

Jag tror mig kunna hitta en nyckel i titeln i Kalle Hedström Gustafssons debutdiktsamling. Att skapa en ordning – återskapa hennes ordning, göra döden mer värdig. Ja. En mormor har dött och behöver bli ihågkommen. Det behöver vara något mer än en begravningsceremoni, en kista, några rosor, ett högtidlighållande som passerar förbi. Det behöver vara […][...]

Idag tillkännagavs de nominerade till årets Augustpris – sex nominerade vardera i tre genrer. Vilka som blir vinnarna får vi veta på Augustgalan den 27:e november. Nominerade är: Till årets svenska skönlitterära bok – De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru, Sidonie & Nathalie av Sigrid Combüchen, Hastigheten av Jörgen Gassilewski, […][...]

Mediebilder. Historien. De uppenbara brotten och orättvisorna. De mer smygande. De ständigt återkommande, små vardagshändelserna som inte alltid verkar värda att ställa till en scen för. Vreden. Oförståelsen. Tröstlösheten. ”Strukturell rasism” har blivit ett vanligt förekommande, men kanske lite abstrakt begrepp. I Claudia Rankines prosadikt Medborgare ges det kött och ben. En röst. Det handlar […][...]

Jag tänkte mig en son. Livmodern är varken ett ur eller en klämtande klocka, men i dess livs elfte månad känner jag november, kroppens lika väl som almanackans. Om två dagar fyller jag år och som vanligt är jorden färdig med skörden. Den här gången jagar jag död, natten jag lutar mot, natten jag vill. […][...]

Vid första anblick verkar Ann Hallströms senaste diktsamling enkel, allt för uppräknande, allt för klassisk och utnött i många av sina bilder. När jag sedan läser en gång till, och ytterligare en gång, händer det som jag alltid hoppas på med diktsamlingar – texten öppnar sig i ett bitande påtagligt mönster, den blir en närvaro […][...]

Göteborg bjöd på solsken bokmässans andra dag och dörrarna slogs upp för allmänheten på eftermiddagen. Imorgon väntas de stora horderna besökare komma. Vi hoppas på mer solsken då, så att fler håller sig utomhus. Anna Liv var på seminariet ”Hon han hen – barnböcker utan kön” där barnboksförfattarna Jesper Lundqvist, Catharina Wrååk, Lena Arro, Kristoffer […][...]

Självklart kommer det även att finnas massor av dansk litteratur att ta del av under bokmässan. Nedan följer några av favoriterna! Grönland må vara en avkrok av Danmark, men den danske författaren Kim Leine bodde där i 15 år innan han återvände till Danmark. Han skriver om flykten från naturens krafter med actionfilm, alkohol och […][...]

När jag berättar för min farmor att jag ska skriva om Trettiotvå poeter tjugohundraelva (32/2011), en antologi över svensk lyrik under 00-talet, säger hon att det inte går, för en sådan bok måste man läsa långsamt, en liten bit i taget. Självklart har hon rätt i det. Men vi som befinner oss bland bloggar, medieflöden […][...]

De senaste tio åren har jag flyttat elva gånger, flyttarna hem till mamma i glappen mellan lägenheterna ej inräknade. Jag har bott i allt från kollektiv till studentrum, ensam, som sambo, i andra hand i fullt möblerade lägenheter till inneboende i ett rum på knappa 7 kvm. Det är inget extremt, det är så bostadsmarknaden […][...]