Rubriken till denna recension är Hans Alfredsons egna ord från baksidestexten på hans första bok En liten bok om att bränna löv, ris, kvistar och annat avfall i ett hörn av trädgården från 1961 (jag har läst andra upplagan från 1965). Boken känns till viss del som den allra första Lindeman-sketchen, fast i långt bokformat. […][...]

Det känns inte bra att jag ännu inte läst någon roman skriven av Siri Hustvedt. Är övertygad om att det är väl värt tiden. Men nu har jag i alla fall läst hennes digra essäsamling från 2012, Leva, tänka, titta, som i år kommit ut i översättning av Ulla Roseen. Rubriken till denna recension är […][...]

En stor del av dragningskraften hos Marcel Prousts böcker ligger i den överväldigande kvantiteten – och de kvaliteter som den möjliggör. De sju delarna av den stora På spaning efter den tid som flytt är närmast oöverblickbara. I det föds en slags frihet. När man ändå inte har någon chans att hålla ett öga på […][...]

I sin roman Andarnas berg skildrar Gao Xinggian sin resa i sydvästra och södra Kina. Där finner han spår av urgamla kulter och sedvänjor. Det är en längtan efter mystik och magi hos befolkningen som får gamla kulturer att behålla sitt grepp. Författaren ger röst åt en generation som drabbats av kulturrevolutionens obarmhärtiga brutalitet. På […][...]