Det är knepigt, det här med att vara romanförfattare och då och då få ur sig kortare historier. Om en var en sån där som skriver noveller, OK, då kan man släppa en samling sådana. Men så är det alla de där styckena som är lite för långa för noveller och för korta för att […][...]

En lite märklig boktitel kanske, en smula lång, en smula för simpelt poetisk. Men visst osar det om den? Visst ger den en sorglig känsla av saknad och kuslighet, av att allt egentligen är eländighet? När mörkret faller slår vi oss för pannan eftersom vi minns att lyckan bara var en vacker dröm och att […][...]

Vill du hänga med hem på lite kinesisk poesi? När hörde du den raggningsrepliken senast? Eller snarare, när läste du kinesisk poesi senast? Har du alls läst någon kinesisk dikt? De flesta av oss har nog ett bristfälligt kunnande på detta område. Det enda jag känner till om Asien som har poesianknytning är den japanska […][...]

I sin roman Andarnas berg skildrar Gao Xinggian sin resa i sydvästra och södra Kina. Där finner han spår av urgamla kulter och sedvänjor. Det är en längtan efter mystik och magi hos befolkningen som får gamla kulturer att behålla sitt grepp. Författaren ger röst åt en generation som drabbats av kulturrevolutionens obarmhärtiga brutalitet. På […][...]