”Den manliga blicken” är ett väl etablerat begrepp inom olika former av kulturforskning. Det är (den vite, heterosexuelle, och så vidare) mannen som beskrivit världen och människorna, i synnerhet kvinnorna, i vetenskap, litteratur och film genom historien. Kvinnan har varit objektet, för blicken, för lusten, för alla möjliga känslor; mannen den som begär, iakttar, definierar. […][...]

För två decennier sedan publicerade Atlantis förlag boken Gyllene äpplen: svensk idéhistorisk läsebok. I och med publiceringen av Jordpäron har man upprepat samma idé, fast med inriktning på ekonomisk historia. Här samlas alltså utdrag ur ett antal källtexter tänkta att vara representativa för den svenska ekonomiska historien. Utdrag görs ur lagstiftning, pamfletter, uppfostringslitteratur och läroböcker, […][...]

Emilie Flygare-Carlén debuterade som författare i november 1838 med romanen Waldemar Klein. Den utkom som bok nummer 10 i serien ”Kabinethsbibliotek af den nyaste litteraturen”. Förläggaren hette N. H. Thomson och han hade sitt förlag i Stockholm. Emilie Flygare, som hon hette då hennes roman kom ut, använde författarpseudonym för sin första bok. På titelbladet […][...]

Under fyra års tid har Carina Burman arbetat med biografin om litteraturkritikern och essäisten Klara Johanson. Första gången jag själv kom i kontakt med Klara Johanson, eller K.J. som hon helst kallade sig (hon gillade inte sitt förnamn), var då jag i slutet av 80-talet läste en fempoängskurs om essäistikens historia. Vilka författarskap och böcker […][...]

Emilie Flygare-Carléns roman Skjutsgossen utkom 1841, året före hennes stora genombrott med Rosen på Tistelön. Skjutsgossen var den första roman som kom ut med hennes nya efternamn Carlén. Hon hade gift sig samma år. Handlingen i romanen är förlagd till Bohuslän, men där slutar alla likheter med Rosen på Tistelön, även om Skjutsgossen inleds väldigt […][...]

Monica Lauritzen är aktuell med en omfattande biografi om författaren Emilie Flygare-Carlén, som föddes i Strömstad 1807. I år är det alltså 200-årsjubileum. Biografin utkommer den 11 maj på Albert Bonniers förlag, med titeln En kvinnas röst, Emilie Flygare-Carléns liv och dikt. Emilie Flygare-Carlén var en av sin tids mest uppburna författare. Monica Lauritzens bok […][...]

Rosen på Tistelön var Emilie Flygare-Carléns åttonde roman, den utgavs 1842 och blev hennes stora genombrott. Sedan dess har romanen utgivits på svenska 26 gånger, eventuella följetongsvarianter i tidskrifter och tidningar oräknade. Den allra senaste utgåvan utkom sommaren 2007 i pocket, i Bonniers klassikerserie. Under 1800-talet utkom romanen i 14 olika utgåvor i minst åtta […][...]

Tar man några steg bakåt i litteraturhistorien blir det lätt ont om kvinnliga författare. Måste det vara så? Vem är det egentligen som bestämmer vad som är en klassiker? Ella har pratat med Moa Holmqvist på Rosenlarv – ett förlag med uttalad avsikt att ifrågasätta kanon – om topplistor, Strindberg, mansdominans och alternativ. EA: Varför […][...]

Jag minns en scen ur filmatiseringen av Rostands drama Cyrano de Bergerac: En tjänarinna kommer inrusande till den sköna Roxanne med ett brev som skjutits in under ytterdörren till bostaden. Roxanne läser det tyst för sig själv och svimmar sedan – tagen av de känslor som brevskrivaren lyckats överföra från hjärtat till bläcket. Scenen, där […][...]