I samband med årets Pride-festival kom en nyutgåva av pseudonymen Heinz Hegers Männen med rosa triangel. Mannen vars berättelse den bygger på hette egentligen Josef Kohout, och den rosa triangeln är den symbol han som homosexuell tvingades bära under sex år i nazisternas koncentrationsläger. Det är en enkel och rak skildring av ett fruktansvärt system, […][...]

De klassificeras enligt olika psykologiska typer. De är demimonder, gatflickor, ligistflickor, berglärkor, soutenörsflickor, bettlerskor, bordellflickor. De är vampyrer. De är psykiskt undermåliga. Psykiskt abnorma. De är samhällets bottensats. De har ingen plats i Historien om Sverige. De måste låsas in. Eva F Dahlgrens fascination – eller besatthet, beroende, närhet – började med Rasbiologiska institutets arkivs […][...]

På framsidan till "Det här är inte jag" står det att det är en dokumentärroman. Vad uttrycket egentligen betyder vet jag inte, men jag tror att det menas att det är en fiktiv roman med avstamp i verkligheten. Det är ingen egentlig biografi, bokens huvudperson Felicia finns inte och detta har inte hänt på riktigt […][...]

För det första är det här en mycket personlig bok. En individs uppgörelse med sin bakgrund eller närmare bestämt med sin farfar och hans verk. För det andra är det en berättelse med ett vidare perspektiv som belyser delar av den svenska 1900-talshistorien som länge varit oomtalad och skuggbelagd. För det tredje är det en […][...]