Den banala ondskan. Det är ett begrepp som hela tiden gör sig påmint i mitt huvud när jag läser Emma Clines kortroman (eller novell, vilket den först publicerats som) Harvey. Den banala ondskan. Begreppet myntades av filosofen Hannah Arendt, när hon bevakade rättegången mot nazisten Adolf Eichmann. Är det ett begrepp som är tillämpbart på […][...]

När man läser novellerna i Emma Clines Daddy förstår man varför man i den svenska översättningen har låtit titeln stå kvar på originalspråk. ”Daddy” är ett begrepp som rymmer mycket, allt från den raka översättningen ”pappa”, till något som fått en egen begreppsvärld också på svenska: en part i en sexuell relation som är präglad […][...]

I läkarfamiljen är det kaos och sönderfall mellan föräldrarna och när den slutliga katastrofen sker är det mesta bortom återvändo. Hembiträdena har passerat revy och stått för den stabilitet föräldrarna misslyckats med och plötsligt befinner sig den nyblivna tonåringen Mona i krig med sin mor och ute på egna äventyr, först i Tyskland och senare […][...]

Minnena kommer alltid ikapp en. Det förflutna kommer alltid att läcka in i nuet, om det så gått fyrtio år, så är det bara. Evie lånar ett hus av en vän men plötsligt bryts tystnaden och stillheten. Någon kommer och skräcken infinner sig, tills det visar sig att det är husägarens son och hans flickvän, […][...]