Jag tror det var när Niklas Rådström gav ut sin roman En Marialegend 2016 jag fann en formulering i DN:s recension av den, jag tyckte var mycket användbar. Jag tror ordalydelsen var ”Något centralt i själva livsupplevelsen”. Jag kommer inte håg vem recensenten var, eller vad hens dom av boken gick ut på, bara att […][...]

Det finns författare som givit mig bestående intryck. Inte nödvändigtvis för vad de skrivit, snarare för hur jag blivit bemött av dem i levande livet, på en poesifestival eller en bokmässa. Efter en poesiuppläsning i Nässjö i slutet på 1980-talet blev jag och min vän kvar på bibliotekstrappan vid entrén och ut kom snart poeten […][...]

Erik Beckman (1935–1995) är kanske Sveriges författarmotsvarighet till David Beckham. Ingen kan skruva texten som han! Många av dagens språkmaterialistiska författare har gått i hans skola. Malte Persson, tillika sekreterare i Erik Beckman-sällskapet har i Alla är vi stora romaner samlat artiklar skrivna av – som det verkar – en allt mer omhuldad Erik Beckman. […][...]

Andersson är inte bara poet, han är jazzmusiker också. Hans dikter har det gemensamt med den musikgenren, att man aldrig riktigt vet vad som ska komma näst. Det går också, eller är snarare oundvikligt att läsa om, spela upp samma rad en gång till – bara en gång till. Det är lätt att låta sig […][...]

Erkännas bör att mina kunskaper om Finlands politik (trots påbrå därifrån) ligger snubblande nära noll. Erkännas bör också att det inte är något jag arbetat så särdeles hårt för att försöka förändra. Att läsa en finländsk riksdagspolitikers memoarer är väl därför kanske inte riktigt det första valet jag skulle göra om jag stod på biblioteket […][...]