Det är inget fel på Åsa Ericsdotters dystopi Epidemin. Det var bara en annan sorts bok än vad jag förväntade mig. Jag var inställd på vass samhällssatir, men fick i handen en dussindeckare. Inget ont om dussindeckare, jag slukar nästan en i veckan. Det är bara det att det blir fel om man förväntar sig […][...]

Min boksmak är kluven i hälften. Den ena halvan är den språkligt HSP:iga delen som gillar böcker som ÄR språk. Såna som dödar all mening med att ha en baksidestext. Det här är den halvan som föddes först, av författare som Åsa Ericsdotter, Johanna Nilsson och Linda Skugge som alla hade ett språk som kunde […][...]

Det är Åsa Ericsdotters sjunde bok på drygt tio år och jag tänker att det kanske är nu hon har skrivit boken som inte är riktigt lika bra som de sex föregående. Jag nästan hoppas på att jag inte ska tycka så mycket om den, för då skulle hon vara mänsklig. Men jag öppnar Äktenskapsbrott […][...]

Jag hann inte gå och se när Martin Schibbye och Johan Persson pratade, vilket förstås var bejublat och säkerligen lite tårdrypande. Annars hade det förmodligen platsat på listan. Och Jonas Gardell vill väl hela världen lyssna på, tänkte jag, så det struntade jag också i. Här kommer högt och lågt, utan inbördes ranking: 1. Den […][...]

Ingen av er kan ha missat att vi och resten av boksverige har varit i Göteborg under större delen av förra veckan. Där vankades det bokmässa och vi är nu hemma igen med tröttheten, förkylningen med mängder av nya böcker i bagaget. Vi har fått nya bokvänner, hälsat på alla dom som vi bara skriver […][...]

När jag berättar för min farmor att jag ska skriva om Trettiotvå poeter tjugohundraelva (32/2011), en antologi över svensk lyrik under 00-talet, säger hon att det inte går, för en sådan bok måste man läsa långsamt, en liten bit i taget. Självklart har hon rätt i det. Men vi som befinner oss bland bloggar, medieflöden […][...]

Veckobrevet har haft ett lite för tidigt och oplanerat jullov. Vi ska ju inte ta semester än! Förlåt, förlåt, det var inte meningen. Vår plan är att finnas med er ytterligare ett par veckor till. Och förhoppningsvis även när vi kommer in på det nya året. En ganska ny grej på dagensbok.com är att vi […][...]

Vi träffar Åsa Ericsdotter för en andningspaus i bokmässans vimmel. Nere på mässgolvet är det varmt och trångt, men vi smiter undan på övervåningen och slår oss ner på en bänk för en pratstund. Trots att hon är ung har Åsa redan gett ut många böcker, fler än vad många författare skriver på en livstid. […][...]

Allt roligt har ett slut, så även bokmässan. Som jag skrev om igår är dagen efter bokmässan någon sorts sorg, men två dagar efter bokmässan har i alla fall jag hämtat mig så mycket att jag kan njuta av både fina upplevelser och alla böcker som fick följa med hem. Så här följer det bästa […][...]

Jag och Åsa Ericsdotter har en lång och intensiv relation och jag skulle utan tvekan kunna kalla henne för en av mina favoritförfattare, eller i alla fall en av dem som har betytt mest för mig. Debuten Oskyld bar jag med mig runt hela Asien för att jag inte kunde leva utan den. Därför försöker […][...]