Det är på förvånansvärt få sidor som Patrik Lundberg skriver fram berättelsen om sin egen uppväxt och, framför allt, berättelsen om sin mamma. Inte ens tvåhundra sidor och ändå blir det gediget och levande. Det är kvalitet istället för kvantitet när Lundberg väljer ord och scener för att berätta just den berättelse han vill få […][...]

Samtidskonsten kan för många te sig som ett mysterium: vad gör den, varför, och – kanske framför allt – hur ska man förstå den? Maria Lind, curator, skribent och pedagog, försöker närma sig dessa frågor i Konstringar, en bok som har ambitionen att vara en sorts guide för gemene man till att förstå samtidskonsten. I […][...]

Ett kilo socker är en bok som berör. Stunderna i köket med farmor Cyla som alltid bjuder på både mat och efterrätt, alltid trugandes – där är det lätt att hitta igenkänning. Cyla är alltid propert klädd, alltid på språng, pysslandes med maten, kaffet, disken. Hemmet. Och maken, Lejb. Det är oftast hans berättelser som […][...]

Maria Brobergs debut Bakvatten ljuder i samklang med många av de senaste årens uppmärksammade skildringar av livet uppe i norr. Jag tänker till exempel på Nina Wähäs Testamente, Stina Stoors Bli som folk och Karin Smirnoffs trilogi om Jana Kippo. Att fånga den norrländska melodin i skrift och skildra livet som pågår långt från storstan, […][...]

Det är först när jag läser Juliana Spahr i svensk översättning som jag ser spåren i Athena Farrokhzads tonalitet till Spahrs raka, uttalande poesi. Varför har jag inte tänkt på den kopplingen tidigare? Kanske för att mitt möte med Farrokhzads poesi föregick mitt första möte med Spahr. Den allra första dikten jag läste av Spahr […][...]

Sex. Död. Religion. Knutby-dramat har allt, och det är just därför som det är svårt att få nog av det. Men frågan är om inte gränsen faktiskt är nådd vid det här laget. Jonas Bonniers Knutby är en dramatiserad version av de händelser som ledde upp till att kvinnan som i media kallades för Barnflickan […][...]

Det var min fina väninna som tipsade mig om boken, hon sa att den var jätteknäpp och att författarinnan var jätteknäpp. Vi pratade om den när vi var i Barcelona tillsammans. Vi gick på museum och berättade för varandra om olika erotiska klassiker vi läst, typ som Woody Allen föreställer sig tjugoåriga studentskor är, utom […][...]