Svalors flykt av Majgull Axelsson handlar om psykologen Christel som egentligen borde vara pensionär men fortsätter arbeta ändå. Hon har just fått ett livsomvälvande besked om sin hälsa när det är dags att ta emot en för henne ny patient: Zadie Moonbeam. Zadie är en bitsk tonåring som enbart gått med på att gå till psykologen av en anledning: löftet om en egen lägenhet. Efter att ha bollats runt i olika jourfamiljer hela uppväxten är väl det minsta man kan begära lite lugn och ro.

Trots alla sina år som psykolog och all sin professionella rutin lyckas Christel inte hålla det avstånd som hon borde till Zadie. Sakta men säkert flätas deras öden samman i en skräckinjagande historia om barn, övergrepp och våld. Om utsatthet och att aldrig riktigt veta om man är riktigt trygg.

Axelsson har en enastående förmåga att skriva så att läsaren snabbt och enkelt kommer in i berättelsen, berättelsen kommer snabbt igång utan någon lång startsträcka. Den här gången går det nästan för fort, jag plöjer igenom boken och stannar aldrig upp för att reflektera över det jag läser. Svalors flykt berör många tunga och viktiga ämnen som okommenterat får svischa förbi.

Bokens karaktärer delas snabbt och lätt in i onda och goda och tyvärr stannar det där. Läsaren får besöka en värld där allting är antingen svart eller vitt, där allt är lite för enkelt. Något som man gärna vill göra, där man slipper försöka förstå utan bara kan vara arg. De onda sadistiska föräldrarna får aldrig något djup och blir aldrig problematiserade. Det är som om att de existerar mest för att berättelsen ska hålla ihop. Även samhället och dess oförmåga att göra rätt saker när barn far illa hade kunnat problematiseras på ett mer relevant sätt. På gott och ont märks det tydligt att boken är inspirerad av det uppmärksammade fallet Lilla Hjärtat.

Trots bristen på djup är Svalors flykt på många sätt en fantastisk bok som jag verkligen kan rekommendera. Berättelsen är både spännande och hjärtskärande och det är fint att få följa både Zadie och Christel när de trevande närmar sig varandra. Axelsson får läsaren att följa med i den snabba utvecklingen med andan i halsen, det går aldrig fort nog. Någon måste göra något! Omedelbar bums! Liv måste räddas, rättvisa skipas. Zadie måste äntligen få sin lägenhet och lite lugn och ro.

Men hur ska hon kunna få lugn när hennes pyroman till mor rymt från fängelset. Hur ska hon kunna få lugn och ro när det plötsligt börjar brinna i staden hon bor i. Det blir en kamp mot klockan, samhället och den elaka herr P som slagit klorna i Christel.