Recension

: Concrete Rose
Concrete Rose Angie Thomas
2021
Walker Books
9/10

Sjutton år och farsa

Utgiven 2021
ISBN 9781406384444
Sidor 323
Språk engelska

Om författaren

Angie Thomas, tidigare rappare, nu författare, är född i Jackson, Missisippi och har en skrivarutbildning från Belhaven University. Hon debuterade 2017 med ungdomsromanen The Hate U Give. 2019 kom On the Come Up och 2021 Concrete Rose.

Angie Thomas – författarens hemsida.

Sök efter boken

Sjuttonårige Maverick Carter föddes in i gänget. Hans pappa var ledare för King Lords, och nu, när han sitter i fängelse, är tillhörigheten till gänget det enda han kan erbjuda för att skydda sin familj.

I sin tredje roman om området Garden Heights tar Angie Thomas oss sjutton år tillbaka i tiden, till innan Starr, huvudpersonen i den med rätta extremhyllade debuten The Hate U Give, föddes. Maverick är hennes blivande pappa, och ännu långt ifrån den trygge Big Mav vi mötte där. Här kallas han fortfarande Li’l Don, efter sin pappa, och har svårt att riktigt fylla dennes skor.

I någon annan ungdomsromanvärld hade det kanske känts skumt att plocka upp huvudpersonens pappa så här, men grejen är ju att Angie Thomas karaktärer är så grymt mångfacetterade att hon nästan skulle kunna göra det med vem som helst. En bikaraktär i den enas liv är ju faktiskt huvudperson i sitt eget, och Thomas karaktärer, de har det. Liv. Som att man bara skulle byta plats och se dem från en annan vinkel, helt av sig självt. De lever. Var och en.

Det var kanske inte planen från första början, men här blir det tydligt att Thomas arbetar med ett världsbygge. Ja, vi får möta många av karaktärerna från debutromanen vid en annan punkt i deras liv, men Concrete Rose innehåller också vinkar till mellanromanen, On the Come Up. Jag är så enormt nyfiken på hur hon ska bygga vidare på det här, var nästa roman hamnar.

Med detta inte sagt att du måste ha läst de båda tidigare böckerna för att uppskatta den här – den står helt på egna ben. Concrete Rose är en fantastisk skildring av hur det är att växa upp i ett område som samhället i stort har gett upp om, där de enda som kan hjälpa dig är dina egna kontakter. Möjligheterna är snäva.

I romanens öppningsscen leker ändå livet för tonåringen Maverick. Han har sina kompisar i gänget, han har pengar från deras verksamhet och kan hjälpa sin familj, han har en flickvän han är tokig i. Visst, det där med Li’l Don är störigt, men han har heller inte den förbrännande ambition som driver bäste vännen King (eller Li’l Zeke, vars pappa faktiskt döpte honom efter gänget). Och han får stryk i basket. Större än så är inte hans problem. Än.

För han är nervös. Ordentligt nervös. Han väntar på ett faderskapstest, för att se om Kings tjejs son i själva verket är Mavericks. Tillvaron är på väg att kastas om rejält.

Och när det verkligen kommer till kritan: vill han att hans barn ska ärva gängen, droghandeln och våldet, som han själv gjorde? Hur börjar man om, för att kunna erbjuda något annat? Ett gängmedlemskap är inte precis något man bara säger upp.

Ella Andrén

Publicerad: 2021-02-23 00:00 / Uppdaterad: 2021-02-20 21:50

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8387

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?