Recension

: Om tiden och vattnet
Om tiden och vattnet: en berättelse om vår framtid Andri Snær Magnason
2021
Norstedts
7/10

Självbiografi med appell för klimatet

Utgiven 2021
ISBN 9789113108506
Sidor 307
Översättare John Swedenmark

Om författaren

Andri Snær Magnason (f. 1973) är författare till pjäser, essäer och barnböcker. Han har även samarbetat med olika artister inom miljöaktivism, arkitektur och teater. År 2013 tilldelades han Philip K Dick Special Citation för sf-romanen LoveStar.

Sök efter boken

Världens historia är så lång och mänsklighetens så kort. Jag förstår att det finns ett behov att skriva en självbiografi där man reflekterar över historiska händelser och personer man mött. Ett minne för nästkommande generationer.

Isländska Andri Snær Magnason väver i sin bok Tiden och vattnet in varningar för framtiden tillsammans med personliga anekdoter. När det isländska höglandet skulle bebyggas med en damm i anslutning till en aluminiumfabrik var han engagerad i motståndet. Han har träffat företrädare för vetenskapsvärlden, och ett par gånger även träffat Dalai Lama.

Han har även mött forskare som bett honom att berätta hur illa det är. Många har svårt att ta till sig fakta om hur människans livsstil hotar alla arters livsvillkor. Bruset av information gör det omöjligt. Dessutom kommuniceras forskares resultat på ett sätt som avslöjar att de inte är specialister på informationsöverföring.

När Magnason försöker förstå hur allt hänger ihop kretsar hans tankar kring två utgångspunkter, nämligen tiden och vattnet.

En aspekt kring tiden är att människors tankestrukturer inte förändras över en natt. Han belyser med exempel från år 1809 när en islänning argumenterade för att varje medborgare i samhället förtjänade frihet. Ingen förstod vad han menade med ordet frihet. Hela föreställningsvärlden var hierarkisk och att tilldela frihet till någon som inte besatt egendom gick emot de flestas tankar. Det dröjde ända till 1920 innan alla män och kvinnor fick lika rösträtt. Poängen tycks vara, att klimatbeskrivande ord som idag är nya och obegripliga inte kommer att förstås av jordklotsmedborgarna förrän någon gång i framtiden.

En annan aspekt är att klimatförändringar skett över så lång tid. Redan i mitten av 1700-talet lades grunden för utsläpp av växthusgaser, nämligen när John Watt utvecklade ångmaskinen. Utvecklingen eldades på när oljan upptäcktes år 1860 och när tändningsmotorn uppfanns något år senare. Hade klimatförändringar kommit över en natt, skulle katastrofen upplevts mer direkt. Långsamheten gör att problem – som dessutom är osynliga – sopas under mattan.

Paradoxalt är det inte läge att agera långsamt just nu. Alltfler människor trängs på jorden och för djur- och växtarter lämnas allt mindre plats. En räddning måste till inom de närmaste decennierna.

Även vattnet betraktas ur olika perspektiv – och dess självklara värde som livgivande förekommer i mytologiska berättelser runtom i världen. Också vatten i frusen form är livgivande. Men när polernas och Himalayas isar toksmälter i stället för att smälta långsamt eskalerar katastrofen. Detta vetenskapliga faktum bekräftades genom nyhetsrapporter den 7 februari 2021, då en glaciär rasade i Indien. Snabbt krympte nyheten till en liten notis, trots det höga antalet omkomna.

Boken innehåller flera träffande liknelser som kan användas för att belysa hur människan orsakat den ekologiska katastrofen som eskalerar. Författaren är medveten om att människan fått ett ökat välstånd med de tekniska uppfinningarna men hans appell är likväl tydlig. Utvecklingen måste vändas.

För att balansera stämningen av undergång berättar författaren ömsint om far- och morföräldrarnas liv. Han har även minnen av en hängiven morbror som arbetat för att rädda kajmankrokodiler. I mötet med sina döttrar låter han dem räkna ut en levnadsbana för sig själva och eventuella barnbarn. Om de blir 94 år (som deras egen gammelmormor) kommer de att känna någon med samma livslängd som förhoppningsvis lever år 2186.

Tyvärr finns en fara att klimatförändringar gör livet outhärdligt för framtidens generationer, och att allt som lever kämpar för sin överlevnad. Läsning av en kulturpersons självbiografi kanske inte kommer på första plats när det krävs andra handlingar. Framtiden kommer att utvisa hur nära vi är att kunna förverkliga hållbara lösningar.

Lena Nöjd

Publicerad: 2021-02-19 00:00 / Uppdaterad: 2021-02-17 09:58

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8378

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?