Det var nog minst 20 år sen jag med spänning läste Gentlemen (1980) och 15 år sen jag läste uppföljaren Gangsters (2005). 

Jag njöt av de dammiga och pampiga miljöerna i Gentlemen som var långt ifrån den ljusa, fräscha och nyproducerade lägenhet jag själv bodde i. Den murriga och mystiska våningen som Henry Morgan hade ärvt låg mitt på den brusande delen av Södermalm.

Den hade vindlande serveringsgångar och sammetsdraperier, jazzen var ständigt närvarande tillsammans med cigarettrök och mystiska karaktärer.

Nu är Henry Morgan tillbaka i en annan miljö och året är 2018. Morgan anländer till fots till gården i Skåne där Östergren lever sedan många år tillbaka.

Morgans tweedplagg och slips med Duke of Windsor-knut har bytts till kavaj i jankerstil och knäbyxa. Han är sliten och smutsig efter en lång vandring från Wien. En pilgrimsfärd, kallar han det, målet är att gå ytterligare över 100 mil för att besöka sonen i Lappland.

Östergren och Morgan har inte träffats på länge, läget är spänt men båda spelar med. Östergren vet att Henry Morgan dyker inte upp utan en anledning … Bland det första Morgan säger är:

-Du har problem … Nu igen. Du behöver hjälp.

Sen börjar ett trevande umgänge med traditionell husesyn, vandring genom trädgården och en dialog som ständigt cirklar runt ämnet utan att direkt beröra det. Vad vill Henry Morgan? 

Det blir relativt snabbt tydligt att det nätverk som Henry Morgan tillhör, kallat ”Byrån”, har bett att få en rapport om händelserna i Svenska Akademien från Östergren.

Den gamle ledaren för ”Byrån” – Envoyén – har ersatts på tronen av sin dotter Vivi. Hon bjuder någon dag senare in till lunch på den lokala pizzerian för att klargöra för Östergren vad dealen gällande rapporten är. 

När de diskuterat en stund är står det klart att det snarare är ett ultimatum än ett fritt val. Östergren vet dessutom vad ”Byrån” är kapabel till. De kan med största säkerhet förstöra hans liv om han inte följer direktiven.

Östergren har dessutom känt att någon har iakttagit honom då och då. Drönare, mystiska personer på motorcyklar och annat har gjort att han har anat oråd. Med andra ord, det finns inte mycket spelutrymme. Att skriva rapporten om Svenska Akademien är det enda vägen för honom att bli fri.

Förutom delen i boken gällande rapporten får vi följa med Östergren bakåt i tiden. Han möter personer som satt starka krafter i rörelse. Det är vapenaffärer, mord och våldtäkter. 

Språket i boken är fantastiskt. Dialogerna är detaljrika med bitvis komplexa händelsekedjor, så jag fick då och då faktiskt bläddra lite fram och tillbaka för att greppa vissa delar till fullo.

Oavsett detta så älskar jag hur Östergren väver ihop realism med fiktion. De osannolika sammanträffandena är så genomtänkta! Lägenheter med hemliga passager som används för att gå under jorden och möten mellan personer i dåtid som idag fått utrymme i nyheterna (En sprättig Kulturman dyker upp på restaurang Prinsen på 70-talet). 

Berättelserna vävs in i varandra med slående finess och det är med sorg i hjärtat jag tänker att det här är slutet på historien. Men det trodde jag å andra sidan efter Gangsters också, så vem vet …