Polisutredaren Hanna Dunker återvänder till Öland där hon växte upp. Hennes pappa har gått bort och hon behöver återvända av praktiska skäl, men där finns även en hemlängtan. Ett sug efter sina rötter och efter stugan vid havet.

Men det är inte lätt. Det fanns en anledning till att Hanna Dunker flydde från sina barndomstrakter. Hennes pappa blev dömd för mord. Nu är Hanna alltså tillbaka. Hon har fått jobb där och är äntligen redo att nysta i vad som hände hennes pappa. Men skvallret om pappan tär på henne.

Så hittas femtonåriga Joel misshandlad till döds invid Möckelmossens rastplats. Hans mamma är Hanna Dunkers borttappade barndomsvän, och här startar den snåriga jakten på unga Joels mördare.

Joels förestående bortgång är riktigt smärtsamt beskriven. Boken varvas med stycken som heter ”Den sista dagen” där vi i långsam takt får följa Joels sista dygn i livet. Det gör ont att läsa om Joels kommande, brutala död och om hans grubblerier kring vem han är och vad han vill. Jag vill så jävla gärna att det ska ordna sig för denna gosse, att han ska få hitta sig och finna frid, men jag vet hela tiden att hans tid är ytterst utmätt.

Hanna Dunker är en karaktär som jag ser fram emot att fortsätta följa. Det är något rörande med hennes hemliga persona. Under ytan är hon reflekterande och full av längtan, men utåt sett kan hon verka stiff och undflyende. Hemlig skulle vi absolut kunna kalla henne.

Ölandsbrotten är en ny deckarserie om att leva i skuggan av ett brott och inte kunna fly det förgångna. Jag ser fram emot att fortsätta läsa om polisutredare Hanna Dunker och hennes kollegor i fler romaner. Nattsångaren är en stark första bok i serien som lovar gott. Det är spännande och välskrivet.