Jag har läst Svante Bäckströms debutroman  Så höjer sig landet som handlar om Anders Andersson med familj i 1700-talets Västerbotten. Anders är en fattig drömmare som avskyr att arbeta. Han är från början dräng men jakten på frihet gör att han tillsammans med sin fru Margareta köper en egen liten stuga med ett stycke mark […][...]

Jag minns när vi bytte filmisar med varandra på 1970-talet. Vi satt hukande på golvet och köpslog om de små blanka pappkorten. Värdena fluktuerade som på vilken marknad som helst. Någon period var Disney-filmisarna mest åtråvärda. En annan gång stod Vilda västern-temat högt. ”Lilla C” var dyrare än ”Stora C”. Ingen visste att det var […][...]

Gattet har redan hunnit ges ut flera gånger – först 1981 och sedan 2009 på Norstedts, och förra året kom alltså ytterligare en nyutgåva hos Modernista med ett förord av Eva Runefelt. Ysukue Naganos omslagsbild fångar det komplexa innehållet väl: ansiktets lena hudytor, vattendjurets vackra och vassa fenor, betraktandet genom en mask, barnets skörhet. De […][...]

Omslaget är närmast en kopia av omslagen till Atlantis highbrowserie ”Atlantis väljer ur världslitteraturen”; marmorerad ram kring ett porträtt och ett typsnitt som signalerar seriositet. Tittar man närmare ser man att det i det här fallet är en bild med både våldsamma och sexuella inslag. Bokens utsida blir en visualisering av motsättningar mellan associationer och […][...]

Henrik Brandão Jönssons senaste bok har ett tydligt koncept: att presentera sju länder utifrån de sju dödssynderna. Det de sju länderna har gemensamt är att de alla tillhör den så kallade lusofona världen, alltså den portugisisktalande. Sex av dessa länder är alltså före detta kolonier och det sjunde landet är den forne kolonialmakten Portugal. Enligt […][...]

För ett drygt år sedan recenserade jag första boken i serien om akutläkaren Tekla Berg – Går genom vatten, går genom eld. Mitt omdöme om den boken kan i korthet sammanfattas som ”underhållande men ojämn”. Den största svagheten jag såg då var en tendens till överdrivna karaktärsbeskrivningar när berättelsen rörde sig utanför sjukhusmiljö. När jag […][...]

Det är inte en roman utan visst tuggmotstånd, Regina Porters Resenärerna. Den inleds med en personförteckning på 35 karaktärer som handlingen kretsar kring och första kapitlet är en fragmentarisk sammanfattning av en människas liv, inklusive ”påstruket akrobatiskt sex” och ett recept på ”högrevsfrossa” från 1959. Ärligt talat är jag nästan beredd att ge upp där. […][...]

Några få år framåt i tiden har den radikala nationalismen helt tagit över i Europa och vi befinner oss i ett Tyskland där partiet De Myndiga Medborgarna håller på att frånta de delstatliga nivåerna all makt. Här lever Britta familjeliv med man och dotter i en genomtänkt och avskalad villa och driver ett framgångsrikt företag […][...]

Sommar ger tid att tänka på minnen, bland annat från barndomen. För min del är många starka minnesbilder förknippade med resor till släktingarna i Finland. Ett av dem är när jag stod på passagerarfärjans utomhusdäck och höll i räcket. Om jag tittade nedåt på vattenvirvlarna kände jag suget mot djupet. Om jag däremot tittade uppåt […][...]

På Deenas sjuttonårsdag försvinner hennes betydligt äldre storasyster Mandy. Drunknad, troligen med flit menar omgivningen och begraver en tom kista. Men Deena vet inom sig att det inte stämmer. Mandys försvinnande måste vara relaterat till den släktförbannelse hon började svamla om senast de sågs, när Deena berättat att hon av misstag råkat komma ut som […][...]