Allt börjar med döden. Zachary får en hjärtinfarkt och lämnar hustrun Lydia och vännerna Christine och Alex i chock. I trettio år har de hållit ihop, genom osäkerhet och utveckling, barnafödelse och karriärval. De har vävts samman tills de nästan inte längre är fyra individer, och mycket mindre två par, utan snarare en enhet. Vad händer då när en del av enheten inte längre finns? Speciellt som det kanske var just Zach som fick allt att hänga ihop.

Så det börjar med döden, fast allt egentligen började mycket tidigare. Sorgen och förvirringen i dödens spår tar form genom det förflutnas lins. Sakta nystas dåtiden upp och blir både förklaring och katalysator till vad som sker i de tre återstående vännernas liv. Alex, Christine och Lydia hanterar det så gott de kan men när murarna faller i chocken och sorgen tar sig gamla problem upp till ytan.

Tessa Hadley skriver den där typen av böcker som jag inte tänker ska kunna vara så bra som de är. Jag menar, det känns så banalt: fyra vänner har levt sina liv ihop, en dör och de andra ska hantera sorgen. Vad finns det att säga om relationer som inte redan sagts? Mycket, tydligen, om författaren är så skicklig på att måla upp människor som Hadley är. Alex, Christine, Lydia och Zachary växer fram på ett imponerande organiskt sätt. Speciellt spännande blir det att lära känna den döde, som ju i nutid bara presenteras genom de levandes bild av honom men som läsaren får lära känna själva i tillbakablickarna.

Handlingen skiftar mellan nutid och dåtid med precision. Jag slogs några gånger av hur snyggt Hadley genomfört dessa tidshopp så att läsaren bara får precis så mycket information från dåtiden att nutidspassagerna blir lagom upplysta, ända till slutet. Det ger också ett driv i historien som känns välbehövligt, små pauser från sorgen med beskrivningar av semestrar och vardagar från förr.

Hadley är mästare på att skriva vardag som både är otroligt realistisk och skildrad med sån finkänslighet att det känns magiskt. Resultatet är en läsupplevelse som i sin stilla enkelhet bländar med närvaro och känsla.